Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjerde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inemot fyrahundra betar, små och stora, så mycket vi kunde
bära. Vi hade köpt det med koppar, perlor och kaurier, men
inga tyger, ty dvergarna gingo alla sammans nakna, både
kungen och alla andra.
"De sade oss att elfva dagsresor längre åt sydvest låg ett
annat land, der det fans till och med mera elfenben än de hade,
och fyra dagsresor längre bort utbredde sig en stor sjö, hvarest
funnos skepp. Sjön låg nära ett land, hvars konung, såsom de
sade, hette Ngombé.
"Vi behöfde inte svälta i dvergarnas land de första tio
dagarna. Bananerna voro så långa som min arm och pisangerna
som dvergarna sjelfva. En pisang var tillräcklig åt en man
för dagen.
"Då vi nu fått så mycket elfenben som vi kunde bära,
började vi tänka att det vore bäst att vända om. Vi sade
konungen att vi ämnade bryta upp. Till vår förvåning svarade
konungen — han var icke längre än mitt ben — att vi ej finge
fara. ’Hvarför?’ frågade vi. — ’Emedan detta är mitt land
och ni inte få lemna det förrän jag tillåter.’ — ’Men vi ha köpt
hvad vi önskade och ha ingenting här att göra; vi vilja inte
köpa något mera.’ — ’Ni måste köpa allt hvad jag har; jag
vill ha flere kaurier,’ sade han och skar tänderna och såg ut
alldeles som en arg markatta.
"Mtagamoyo skrattade åt honom, ty dvergen såg mycket
lustig ut, och sade sedan att vi måste bryta upp, emedan vi
hade många vänner som väntade på oss. Man konungen sade:
’Ni skola inte lemna mitt land.’"
"Vi höllo en ny rådplägning och kommo öfver ens, att om
vi dröjde längre, kunde vi råka ut för ledsamheter och förlora
vårt elfenben, hvarför det vore bäst att bege oss af inom två
dagar. Men vi behöfde inte vänta i två dagar för att råka ut
för ledsamheter! De kommo till och med innan vi slutat vår
rådplägning. Plötsligt hörde vi en qvinna uppgifva ett skri.
Vi sprungo ut och mötte några wangwanaer som kommo emot
oss, och bland dem var en qvinna, i hvars bröst satt en af
dvergarnas pilar.
"’Hvad betyder detta? Hvad vill det säga?’ frågade vi
och de svarade: ’Dvergarna sköto på denna qvinna, när hon
hemtade vatten, och nu komma de i oräkneligt antal öfver oss
från alla byar. Det blir krig, och vi måste bereda oss derpå!’"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
