- Project Runeberg -  Genom de svartes verldsdel : eller Nilens källor / Sednare delen /
146

(1878) [MARC] Author: Henry M. Stanley Translator: C. A. Swahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sjette kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

infödingarna på floden hörde dessa signaler, drogo de sig tillbaka
under det de rodde bort, tillkännagåfvo de sin afsigt att hindra
all flykt vare sig upp- eller nedåt floden och uttryckte sitt
ofantliga förakt för oss genom att kasta upp vatten mot oss med
årorna. Vi sågo alla kanoterna på ett hemlighetsfullt sätt
försvinna bakom en ö, belägen omkring 1,600 yards derifrån midt
emot vårt läger.

Det var mig en sann glädje att ännu en gång få helsa allt
vårt folk, som dock befann sig i ett eländigt skick. Dålig föda,
och till och med denna knapp ander de sist förflutna dagarna
i snårskogen, de beständiga misstagen om vägen,
kringströfvandet utan bestämdt mål och sökandet efter någorlunda
tillgängliga ställen, der de lättare kunde krypa fram, hade nedsatt
deras fysiska krafter så mycket, att man med en enda blick
kunde se att flere dagar måste förflyta innan det blefve dem
möjligt att fortsätta resan.

Då alla hade anländt, sammankallade jag de fyratio
försvararna af lägret och sade dem, i det jag skänkte hvar och
en ett tygstycke, att som fienden hade fört sina kanoter bakom
den midt emot belägna ön, var det troligt att vildarna komme
att återupptaga striden, att det derför vore vår pligt att
försöka förebygga detta, så vidt möjligt var, genom att göra en
nattlig expedition och obemärkt afskära tågen på fiendens
kanoter så att dessa komme i drift, då vildarna skulle se sig
tvungna att öfvergifva planen att anfalla oss; "dessutom",
fortsatte jag, "om detta vårt försök lyckas fullkomligt, skall den
ofantliga förlusten af kanoterna ha en sådan verkan på dem,
att det skall underlätta vår färd utför floden."

Frank Pocock ombads att göra sitt val bland besättningen
och bemanna de fyra små kanoterna, hvilka kunde bära omkring
tjugu man. Han skulle sedan begifva sig till södra sidan af
den lilla ön och lägga sina kanoter i rad tvärs öfver kanalens
mynning, mellan ön och högra stranden, under det jag med båten
begaf mig till norra sidan af ön och, följande kanalen nedåt,
uppsökte fiendens kanoter, afskar tågen och satte dem i drift,
hvarefter han, under det de drefvo nedåt, skulle försöka
fasttaga dem.

Det var en regnig, mörk och stormig natt, men klockan
10 på aftonen, tiden för den djupaste sömn, begåfvo vi oss
af med omlindade åror, Frank åt det honom anvisade hållet och
jag uppför floden, längs efter venstra stranden, tills vi, då vi hunnit

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:25:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stanley/2/0162.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free