Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tolfte kapiltet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
medelpunkten, der de mötte vågor från högra stranden, hvilka
de öfversköljde, dervid bildande en lång graf af skummande vatten.
Starka tåg af rör fastgjordes i bog och akter, och tre man
kommenderades till hvarje, under det fem hjelpte mig i båten.
En månads erfarenhet i detta slags arbete hade gjort oss
skickliga och djerfva. Men forsarna voro starkare, floden betydligt
hoppressad och hindren större än vanligt. På högra sidan hade
vi en upprättstående mur af massiva block, hvilken slutade med en
smal terrass af 300 fots höjd; bakom terrassen reste sig på något
afstånd de skrofliga kullarna öfver floden till en höjd af 1,200
fot och bortom kullarna utbredde sig den vågformiga högslätten.
På venstra sidan reste sig 400 yards från stenblocksmuren en
långsträckt och häpnadsväckande klipprad, som kröntes af ett
bredt skogsbälte. Vid dess fot lågo tre små klippiga öar, den
ena nedanför den andra, mot hvilka flodens skummande vatten bröts.
Vi hade just vågat oss nära den öfversta af forsarna, då
genom en vårdslös firning af kabeltåget i aktern strömhvirfveln
ryckte båten ur händerna på den del af besättningen hvars
skyldighet det var att omsorgsfullt och försigtigt föra den utför fallet
till den smala remsa der det var ebb nedom det klippiga
utsprånget. Bort till medelpunkten af den brusande, skummande
och böljande floden störtade båten, dragande med sig ut i den
rasande strömmen en man, hvilken jag, oaktadt vår förtviflade
belägenhet, kunde räcka ena handen och draga upp i båten.
"Till årorna, gossar! Mod! Uledi, till styret!" voro alla de
befallningar jag hann gifva, hvarefter jag, stående i båtens för,
med handen gaf mina order åt Uledi, ty nu, då vi foro nedåt
med förfärlig fart på de stolta böljornas ryggar, var
menniskorösten för svag mot det öfverröstande dånet af den vredgade
floden. Årorna kunde endast användas till att understödja rodret,
ty vi flögo med fruktansvärd hastighet förbi de uppradade
klippblocken, hvilka hopträngde den ursinniga floden. Aldrig hade
klipporna antagit en sådan hårdhet, aldrig hade de synts så
hemska och stora, aldrig hade de injagat en sådan fasa eller
förekommit oss så storartade och höga som nu, då vi voro en
lekboll och ett rof för de brunsvarta vågorna, hvilka hvirflade
oss omkring som en snurra, kastade oss åt sidan, nästan
uppslöko oss i de snabba stuporna och derefter slungade
oss upp på de skummande vågkammarna! Ack, med hvilka
känslor vi betraktade denna förfärliga kraft som den stora floden
nu utvecklade! Huru vi krympte i hop under dess befallande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
