Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Femtonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och dö deri." Jag gick bort från dem. En man vid namn
Safeni, qvartermästare, när vi voro i Bumbireh, sade, då han af
en hop missnöjde tillfrågades om hvad som vore bäst att göra:
"Låtom oss packa i hop och begifva oss i väg. Vi komma att
dö i alla händelser, antingen vi stanna qvar här eller begifva oss
af." De voro ej sena att följa hans råd och började vandra
upp för den branta stigen till höglandet, tretioen till antalet.
En af de gossar som hade uppsigt öfver tälten kom för att
underrätta mig härom. Sedan jag förvissat mig om att
myteriet ej var allmänt, beslöt jag att de ej skulle sätta sitt eget
eller de trognes lif i fara och tillkallade Kachéché och Manwa.
Sera för att bedja dem följa efter och underhandla med de
tredskande. De upphunno dem fem mil derifrån men fingo endast
ett bestämdt nej till svar, hvarefter de fortsatte sin vandring.
Imellertid äro de som förblifvit mig trogna i arbete.
"Den 21 Juni. — Afsände Kachéché och Manwa Sera
åter igen tidigt i morse för att söka hindra flyktingarna från
att draga vidare och för att på förhand underrätta höfdingarna att
mitt folk ej skulle tillåtas tåga vidare samt bedja dem att, i den
händelse de framhärdade i sin föresats, fängsla dem tills jag
hunne anlända till stället. Höfdingarna understödde mig bra;
de rörde sina stridstrummor, och alla voro så uppretade och
hånade flyktingarna så att dessa måste stanna; jag hör af mina
två män att de redan lära hafva ångrat att de lemnat lägret.
"Den 22 Juni. — Kachéché och Manwa Sera hafva åter
uppsökt rymmarna, hvilka nu voro på femton mils afstånd
härifrån. Genom att lofva dem förlåtelse och fullkomlig glömska
af hvad som skett hafva de med de vänliga höfdingarnas
tillhjelp lyckats förmå dem att vända om såsom bättre och
förståndigare menniskor och återgå till sina pligter.
"Den 23 Juni. — Vi började vårt arbete på morgonen
med tillhjelp af 150 Zinga-infödingar, och kl. 10 f. m. hade vi
lyckats draga tre kanoter uppför den 200 fot höga branten på
toppen af den klippiga udden. Den fjerde kanoten var den nya
Livingstone, som vägde omkring tre tons. Den var redan 20
fot öfver vattnet, och vi trodde alldeles säkert att vi med 200
man skulle kunna hala upp den samma. Men plötsligt bruste
kabeltågen af rotting och Ficus elastica och den tunga båten
störtade med blixtens hastighet utför den branta sluttningen och
ned i djupet. Expeditionens förste timmerman, som hade haft
öfverinseendet öfver kanotens byggande, hängde sig fast vid den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
