Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sextonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Tre dagar! Endast tre dagsresor från föda — från
beqvämligheter — ja, till och med lyx! Ack!
Följande morgon satte vi, då dagen började gry, våra
försvagade lemmar i rörelse för att fortsätta marschen. Och
hvilken marsch! — gångstigen var öfverallt betäckt med skärfvor
af talgfärgad qvarts, hvilka ökade besvärligheten och smärtan.
De gamla männen och de tre mödrarna med sina späda barn, af
hvilka två blifvit födda vid Massassas och Zingas vattenfall och det
tredje nära Manyangas marknadsplats i Juni månad, ledo svårt.
Nu fick man se den tillgifvenhet som den ene hyste för den
andre och som ännu mera ökade min sympati och gjorde dem
än kärare för mig. Två af de yngre männen hjelpte hvardera
en af de gamla och fäderna lyfte upp sina små barn på axlarna
och ledde ömt sina hustrur framåt.
Upp- och nedför det dystra och ödsliga landet slingrade
sig den stackars hungriga karavanen. Sträckor af öfvermoget,
ljust gräs, höga grå klippor, hvilka här och der reste sig
högtidligt och dystert, en gles grupp af träd då och då på höjderna
eller i fördjupningarna — sådana voro de scener som på hvarje
hög bergås eller uppstigande klippspets mötte våra hungriga
ögon. Åtta mil tilläto oss våra krafter att tillryggalägga,
hvarefter vi slogo läger i midten af en obebodd dal, der vi
hemtade vatten från några pölar, hvilka utgjorde lemningar efter en
uttorkad ström.
Vår marsch på tredje dagen var en fortsättning af
föregående dagens scener ända till omkring kl. 10, då vi anlände
till krönet af en med gräs och buskväxter betäckt bergås,
hvilken vi följde till kl. 3 e. m. Inför förtruppens ögon låg då
det eländiga nybygget Nsanda, eller, som det äfven stundom
kallas, Banza (stad) N’sanda N’sanga. Sedan vi, tysta, allvarsamma
och stumma som sfinxer, vandrat genom den enda gatan i den
första byn, kommo vi ned i en fördjupning, hvarur vi åter
kraflade oss upp till ett ställe som låg i jemnhöjd med byn och
slogo läger omkring två hundra yards från den samma. Det
var natt innan alla hade anländt.
Sedan vi hade uppfört hyddor åt oss och slagit upp tältet
på dess vanliga plats, visade sig höfdingen af Nsanda, en
yngre, spensligt bygd man, som tyckte mycket om att sjunga
och vanligen var drucken genom förtärandet af stora qvantiteter
palmvin. Han var vänlig och sällskaplig — skrattade,
fnissade och var underhållande. Naturligtvis kände han till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
