- Project Runeberg -  Genom de svartes verldsdel : eller Nilens källor / Sednare delen /
363

(1878) [MARC] Author: Henry M. Stanley Translator: C. A. Swahn
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sextonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

trodde honom ej förr än han visade oss riset och pombé (rom).
Vi trodde ej att den stora floden hade något slut, men Gud
vare lofvad i evighet, vi skola se hvita män i morgon och våra
strider och bekymmer skola vara överståndna.

Mina herrar — ehuru vi äro främlingar för hvarandra,
känner jag att vi skola blifva vänner för alltid, och det skall blifva
uppgiften i mitt lif att städse minnas mina känslor af tacksamhet,
då jag först fick er hjelp i sigte och mitt stackars trogna,
ståndaktiga folk utropade: "Herre, vi äro räddade! föda kommer!" De
gamla och de unga — männen, qvinnorna och barnen — reste sig
uttröttade och utmärglade som de voro, började gladt sjunga
en improviserad sång till ära för de hvita männen vid det stora
salthafvet (Atlantiska oceanen), hvilka hade lyssnat till deras
böner. Jag måste skynda till mitt tält för att dölja de tårar
som oaktadt alla mina försök att visa mig lugn ville framtränga.

Mina herrar, må Guds välsignelse följa era steg, hvart
helst I än begifven er! Detta är min innerligaste bön.

Er tillgifne vän

Henry M. Stanley.

Chef för den anglo-amerikanska expeditionen.»

Då vi på morgonen den 7 fortsatte marschen, afsändes
Kachéché och Uledi till Boma med ofvanstående bref. Vi
öfvergingo en bergås och sågo framför oss ett gräsrikt landskap med
strimmor af röd lera i fördjupningar, raviner och på sluttningar
(verkan af regn). Långt bort i sydvest, syntes en rad af höga,
trädbeväxta kullar, hvilka man sade oss att vi måste öfvergå
innan vi kunde komma ned till Nlamba Nlamba, der vi
ämnade slå läger.

En halftimmes marsch förde oss till en marknadsplats, der
en tragedi spelats helt kort innan den räddande karavanen hade
passerat den samma dagen förut. Två tjufvar hade stulit salt
från en qvinna, och enligt det gängse bruket, hvilket belägger
tjufnad på allmänt torg med det strängaste straff, hade de två
missdådarna genast blifvit afrättade och deras kroppar lagda
tätt vid vägen för att afskräcka andra lika sinnade från att
begå dylika brott.

Vid middagstiden gingo vi öfver den höjdsträckning hvilken
vi hade sett nära Banza Mbuko, och barometern visade då en
höjd af 1,500 fot. Ej långt från dess bas ligger på två
gräsbeväxta kullar Flamba Flamba, ett flere byar omfattande

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:25:30 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stanley/2/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free