Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sextonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nybygge, hvilket är lika folkrikt som Mbinda. Husen och gatorna
voro mycket snygga och prydliga, men från gammalt äro
invånarna ifriga afgudadyrkare och deras passion för att skära
afgudabilder uppenbarade sig vid hvarje gata vi passerade.
Den 8 gjorde vi en kort marsch på fem mil till N’safu
öfver en ofruktbar och bergig trakt, men den högsta ås som vi
passerade låg dock ej mer än 1,100 fot öfver hafsytan. Uledi
och Kachéché mötte oss här med ännu mera lifsmedel åt oss
och en biljett, som erkände mottagandet af mitt tacksägelsebref.
I ett postskriptum i denna biljett förberedde mig herr
Motta Veiga på en mottagning som skulle möta mig halfvägs
mellan N’safu och Boma; det innehöll äfven följande meddelande
om den europeiska befolkningen i Boma:
"Ni vet kanhända ej att det i Boma endast finnes elfva
portugiser, en fransman, en holländare, en herre från S:t Helena och vi
sjelfva (hrr Motta Veiga och J. W. Harrison). Hrr Hatton och
Cookson äro i Liverpool och de två signaturerna här ofvan äro namnen
på de personer som hafva engelska faktoriet sig här anförtrodt."
Den 9 Augusti 1877, den 999:de dagen efter vår afresa
från Zanzibar, beredde vi oss att helsa civilisationens förpost.
Från de kala, klippiga bergåsarna i N’safu sluttar landet
märkbart nedåt Kongo-dalen och blir, efter allt utseende, ännu
ofruktbarare; en gles befolkning innehar ett riktigt skelett till
by midt i det öde området. Klippblock förekommo talrikt
på vägen och slätten, och tunt, vissnadt gräs vajade sorgset på
fält och åsar, på bergsluttningar och höga kullar, i
fördjupningarna var det något tjockare, i dälderna stötte det något
i grönt.
Vi hade småningom nedstigit omkring fem hundra fot längs
sluttande berg, då vi sågo en oregelbunden följd af hängmattor
nalkas och strimmor af bländande hvithet såsom af fint linne
och kypert.
Ett sorl af förvåning genomlopp kolonnen.
Vi fortsatte vår marsch litet längre, hvarefter vi stannade
och inom kort befunno oss ansigte mot ansigte med fyra hvita
— ack, verkligen hvita män!
Då jag såg deras ansigten, rodnade jag öfver att finna
mig intagen af förvåning öfver deras blekhet. Stackars hedniska
afrikaner -— rwomaer från Uzinja och menniskoätande stammar
vid Livingstone! Hela hemligheten af deras förvåning och
nyfikenhet föll mig med ens in. Hvad var det som hejdade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
