Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Deskriptiv del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i5
framför altaret, mässande sitt: »sanctus, sanctus, sanctus Deus
Sabaoth» — allt under klockornas klang och rökelseskyarnas
doft
Javäl, det är ett tämpel, ett kristet tämpel, och under dänna
skenbart nyckfulla och sällsamma byggmassa, i hvilken dän
flygande fantasien tror sig fånga en reflex av indernas pagoder,
skola vi icke utan en viss häpnad återfinna i alla däss stora
konstitutiva drag dän kristna kultusboningens formtradition. Och
sedan vi övertygat oss, att dätta är ett faktum, torde vår undran
ledas i beundran av det sätt, hvarpå en fastslagen formtradition
fått sitt uttryck i ett stoff, som just icke böjes av egen drift
under lagar, tillkomna och utvecklade i och för ett av helt an-
nat lynne. Ty dätta sätt är icke kopieringens tanketomma och
mekaniska. Näj, här ha känsla och tanke varit värksamma i
sällspord livlighet och med samfällda krafter — som sed var
hos Nordens gissuga folk — löst sina gåtor godt som dän gamle
i sagan.
Vi befinna oss därinne; det är för övrigt vanskligare att
utifrån reda begreppen. Redan en flyktig blick bekräftar vårt
första faktum. Därframme ett kor, som löper ut i en halvrund
absis. Här ett långhus med ett högt och resligt midskepp,
flankeradt av en lägre omgång. En oklanderlig rundbågearkad,
krönt av ett slags triforium, skiljer skeppen åt. Och därovan
reser sig klerestorieväggen med ljusöppningarna. Utifrån skulle
vi ytterligare konstatera en central tornbyggnad samt en — låt
vara skenbar — korsform.
En skarpare granskning skall stadfästa vårt andra faktum:
tillämpningens geniala frihet.
Det är närmast ett stoffombyte, som öppnat dän spelrum.
Sten — i dässa byggnader — fins i grunden blott; och det
järn, som är brukadt, kan gemenligen rymmas i handen; det är
skogens kärniga jättar, som lämnat materian. Män dän vekare
strukturen hos sistnämda byggämne — även det av yppersta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
