Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Historiska förutsättningar, ur hvilka fenomenet förklaras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
Dän idéassociation av dän flytande och jordfasta människo-
boningen, som röjer sig exempelvis i dän tekniska terminologi-
en, torde ha en fastare grund än i någon av skaldens lösmynta
analogier. Sålunda talte dän gamle nordbon omen stam icke
blott på sitt skepp, utan ock på sitt hus. Han hade sina »b rand ar»
å det förra som å det senare; och liksom sagan vet om drake-
huvud, som flyttats från skeppssnabeln till tämpeltinnarna,
l
) så
vet dän ock om »brandar», som omedelbart överförts från
skeppet å dän jordfasta boningen.
2
) För toften äller det spanten
hophållande tvärträet i skeppet egde han en teknisk term i
ordet »bi ti»; och med samma term utmärker han de bjälkar i
sitt hus, hvilka gjorde tjänst i motsvarigt syfte och läge.
Sammanhållas ovan påpekade omständigheter, hvilka, redan
hvar för sig betydelsefulla, genom sin konvergens bli det ytter-
mer, låter sig icke utan stor godtycklighet förneka t. o. m. ett
direkt överförande av motiv — konstruktiva och ornamentala
— från det om något nationela, genuint-nordiska skeppsbyggets
motivförråd.
*) Saga Sig. Eyst. ok Olafs. c. 14.
2
) jen brandana af knerrinum lét hann setja yfir vitidyr sinar», Grettis
Saga, c. 38.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
