- Project Runeberg -  Ordet i min makt. Läsebok för underklassen /
51

(1968) [MARC] Author: August Strindberg With: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Contributor Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De lycksaliges ö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

äldrarnes hand, och icke heller togs såsom en börda eller ett
straff. När en yngling och en flicka ville föda barn tillsammans
och bli vänner, förkunnade de det för Lasse, som genast firade
den glada tilldragelsen med en fest, utan att de båda unga
in-skrevos i någon bok eller avtvungos några löften att lyda
varandra, så att om den ena ville äta fikon och den andra
pi-sanger, kunde ingen lag tvinga dem att äta detsamma. Som icke
heller några rum funnos att städa, inga kärl att diska, så behövde
icke hustrun vara sin man underdånig, och skillnad till säng och
säte var obligatorisk, emedan det varken fanns säng eller säte,
utan bara en lövhög under ett träd.

Allting var sålunda så fritt, otvunget och enkelt som möjligt,
och mödrama behövde icke övervaka sina döttrar, ty de behövde
varken frukta att mågar skulle ta döttrarna för pengar eller att
döttrarna skulle gå och få bam, ty det ansågs som en stor
välsignelse att få barn, och tillståndet, i vilket flickan befann sig,
när hon var med barn, kallades därför också ”välsignat”. Det
fanns blott en enda sak, som störde friden på denna
Lycksalighetens ö; det var minnet av det förflutna, vilket isynnerhet steg
upp under drömmame. Sålunda hörde man ofta de sovande skrika
under sömnen. En gammal smed drömde ofta om ankarsmedjan
och kände fångvaktaren väcka sig med en spark i sidan. En
tunnbindare, som stulit, emedan han hade för många barn, drömde
om nättema, att barnen skreko efter bröd, och när han vaknade
och såg solen lysa på de alltid bärande träden, grät han av
glädje och föll på knä och tackade Gud för allt gott; men så kom
tanken på framtiden över honom. Då hjälpte inga tröstegrunder.
Detta var det eljest så lyckliga samhällets demon: tanken på
framtiden. Då de sågo huru gott de nu hade det, kunde de ej
utan bävan tänka på, huru de skulle kunna få det igen, om till
exempel ett fartyg kom och hämtade dem. Hemlängtan hade
däremot ingen enda av dem anledning att lida av, ty bakom
dem låg antingen tukthuset eller krigstjänsten, och det längtade
ingen efter. Minnet av det förflutna och fmktan för framtiden
voro sålunda de spöken, som störde deras sälla ro, och både
läkaren och Lasse funderade hit och dit på ett hjälpmedel, men
utan framgång. Men vad de ej kunde påfinna, det påfann
slumpen.

En dag hade smeden gått ut i skogen för att svalka sig efter en

51

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:48:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stbgoimm/0051.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free