- Project Runeberg -  Ordet i min makt. Läsebok för underklassen /
60

(1968) [MARC] Author: August Strindberg With: Jan Myrdal
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   
Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Contributor Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De lycksaliges ö

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

dem nödvändigheten att draga åt skilda håll och uppsöka nya
jaktmarker. Detta kunde endast ske genom att föra bostäder med
sig, ty att finna en grotta varje kväll var osäkert. Om man därför
kunde bo i flyttbara tält, vore frågan löst. Men för att kunna bo
i tält, måste man ha eld. Den som kunde skaffa eld när som
helst, den vore den nya tidens störste man. Pastor Axonius hade
av naturgudarne fått högre insikt i naturens hemligheter än alla
andra, och Lasse hade genom att begagna pastorns vetande
tillsammans med honom upptäckt ett sätt att få eld. Nu frågade
han samhället, om de ville föda honom och pastorn mot att de
fingo eldstenar.

Församlingen svarade med ett skallande ja!

Därpå lät Lasse göra ett bål. Kastade ett mårdskinn över
prästens huvud och ett rävskinn över hans skuldror. Därpå
mumla-lade han, vänd mot solen, som han hälsade som eldens källa,
några hebreiska ord, vilka prästen besvarade med några
obegripliga sådana. Därpå befallde han folket falla på knä. Så slog
prästen eld, och bålet stod i ljusan låga.

— Nu, sade Lasse med hög röst, har ett nytt tidevarv ingått.
Med elden kunde vi vandra landet runt, och jaktens byten skola
aldrig tryta. Hell, hokus pokus, baraschit, baraj, Mahomet!

Och allt folket dansade som rusiga omkring den sköna brasan.
Men prästen, som man ville tillbedja, återvände hastigt till
grottan, där han gömde sig.

Sedan Lasse tagit löften av alla att de vid vissa tider skulle
komma med tribut, utdelade han eldstenar och befallde folket
genast göra sig tält, skifta sig i fem hopar och draga sina färde.
När de behövde mera eld, skulle de komma igen.

På sju dagar hade de tälten färdiga, och så drogo de sina färde
ut i skogarne, men med tillsägelse att, utom när de kommo med
eldskatten, varje år en viss dag vid vintersolståndet, då dagarne
började ökas, sammanträda så många de kunde och med en väldig
brasa fira solens återkomst och eldens upptäckande. Dessutom
förklarade Lasse, att pastor Axonius genom sitt intima umgänge
med gudarne vidare ej kunde ha den äran att se dem så ofta
som förut; likasom denne härmed genom Lasse gav tillkänna, att
han icke vidare kändes vid namnet Axonius utan ville helt enkelt
kallas Uffka, ett ord av djup betydelse, vars egentliga mening
Lasse ännu icke kommit underfund med, ty det var så djupt

60

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:48:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stbgoimm/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free