Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Contributor Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Akademien och Nobelpriset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skriftställare prestera, och mycket bättre, men den räknas inte
dit!
Varför sitta språkforskarne där? De skola vårda och odla
svenska språket, säges det. Nej, go’ herrar; språket är ett levande
väsen som växer fram ur tiden. Språket uppstår, men görs icke.
Det är hos samtidens människor det uppstår, och diktarna
upptaga det, fixera det och lämna det åter slipat och infattat.
Ord-boksförfattarna samla och ordna det sedan ur diktarnes skrifter;
och de äro tjänare, icke herrar. Samtidens svenska språk med sin
stora rikedom på ord och former är icke hämtat ur akademiens
ordlista, utan det är riktat ur alla klassers egenspråk, ur
industriens och näringarnas, och nyligen uppfriskat med landsmålen.
Alltså bort med ordrotarne!
Varför sitter professor Retzius i vitterhetsidkarnes förening?
Själv har han väl icke så stora vittra fordringar på sig, som
elakheten velat säga; men som vetenskapsman sitter han i
Vetenskapsakademien, och med rätta. Det är ju nog!
Är det som för detta statsrådet von Ehrenheim sitter där?
Det tros. För detta statsråd blevo fordom landshövdingar;
numera begagnas akademien till reträttplats åt dem, liksom
postkontoren förr i världen åt majorer.
Och så är det envoyén B.? Känner inte!
Slutligen är det fyra vitterlekare, som känna sig orimligt
hedrade av sällskapet.
Detta är Svenska akademien!!!
Svenska akademien var omkring 1880 en löjlig tillställning, som
man icke fäste något avseende vid i vittra kretsar. Men när på
1890-talet denna institution upphöjdes till domstol över samtida
världslitteraturen, då blev akademien något. Men då skulle den
själv ha, om den haft någon heder i sig, avgivit sin
inkompetensförklaring och jävat sig som forum. Ty domare må icke döma i
okänd sak, och icke på hörsagor. Hur många av akademiens
ledamöter läsa litteratur? Hur många besöka teatrar? Har professor
Rudin eller biskop Billing läst Zolas romaner eller sett Ibsens
pjäser? Jag vet inte; men våga professorn och biskopen sitta som
jurymän utan att ha tagit del av handlingarna i målet, då är
deras lättsinne och obetänksamhet straffvärt.
Akademiens första fällda dom, till förmån för den mindre
värdiga Sully-Prudhomme, var en orättvisa; akademiens andra dom
178
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>