Note: This work was first published in 1968, less than 70 years ago. Contributor Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Akademien och Nobelpriset
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
liga i denna sammanställning av vetenskap och litteratur, stiftade
han Svenska akademien för sina vitterlekare, och lät antikvarier
och arkivarier stanna i den ombildade numera kallade Vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien.
Svenska akademien skall vara ”en förening av Sveriges mest
framstående vitterhetsidkare utan avseende å deras
samhällsställning i övrigt”.
Detta tyckes ju vara klart besked. Men hur har man följt
statuterna som man aldrig tröttnar att citera som grundlag?
Jo, i Svenska akademien sitta nu: två riksarkivarier, en
riksantikvarie, en universitetsbibliotekarie, för övrigt professorer, biskopar
och en envoyé, av vilka ingen är vitter i ordets verkliga betydelse.
Av hela samlingen äro endast fyra vitterlekare, men på lediga
stunder. Ingen enda har skänkt sitt liv odelat åt diktkonsten.
Varför historici sitta där? Förr var historien äreminnet och
räknades till vitterheten, men nu är historien vetenskap, och
därför skulle Annerstedt, Odhner, Hildebrand och Hjärne sitta lugna
i sin V., historie- och antikvitetsakademi och icke tränga sig in i
föreningen för Sveriges mest framstående vitterhetsidkare (som
äro utträngda därifrån). Varför sitta biskoparna där? Emedan de
äro andliga vältalare, svarar man. Äro Billing, Rudin och
Rundgren vältalare, för det första? Är det vältalighet att skriva ner
ett tal, lära det utantill, och läsa det högt? För det andra: vill
ett så ömtåligt samvete som Rudins räkna sin profetiska
verksamhet under kategorien vitterhet, och menar han att det
Gudsord han förkunnar skall höra under skönlitteratur och dömas på
samma dag som Anatole France’s ”frivoliteter” eller epikureen
Sully-Prudhomme’s ”gudlösheter”?* (Att professor Rudin velat
sitta på antikristen Rydbergs tronstol, det blir hans ensak med
sitt ömma samvete.)
Nej, vältalighet är något annat, och är en sällsynt gåva här i
landet; träffas någon gång i riksdagen, ofta i klubbar, aldrig i
predikstolen. Får man vid en öppnad grav höra andlig
vältalighet, så är det från en lekman. Alltså kunna vi saklöst stryka de
andliga vältalarne ur akademien. Skriven vältalighet kunna alla
* Sully-Prudhomme har översatt materialisten Lucretius* De rerum
natura och i förordet sagt sina tvivel om de högsta tingen. Detta
borde professor Rudin läsa, såvida han icke läste det innan
akademien gav Sully-Prudhomme priset för vitterhet i ”idealisk riktning”.
177
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
