Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Vår tids samhällsforskning - 3. Socialanalys och socialfilosofi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ekonomer ofta blandade in socialfilosofiska spekulationer
i sina socialanalytiska, socialdeskriptiva eller socialhistoriska
värk, samt dels däri att vi, när det gäller samhällslifvets
problemer, hafva en synnerligt stark benägenhet att öfva
kritik och uppställa önskemål i omedelbart sammanhang
med våra iakttagelser öfver de faktiska förhållandena.
Intresset för social kritik och reform ligger oss till den
grad i blodet, att det kostar oss en särskild
själföfvervinnelse att för tillfället skjuta åt sido våra önskningar
om hur det borde vara, för att lugnt och fördomsfritt
se till hur det är. Härtill kommer, att det för den
vetenskapliga forskningen i samhällslifvet städse är möjligt och
tillåtligt att betrakta företeelserna och deras sammanhang
ur teleologiska synpunkter — d. v. s. att betrakta dem som
ändamål och medel — och att sålunda, vare sig kritiska
afsikter föreligga eller ej, afslöja i samhället förefintliga
oändamålsenligheter och partiella förväxlingar af ändamål
och medel.
Här äro vi på spåret en för sociologien och alla
öfriga socialvetenskaper egendomlig svårighet, som kan
innebära en fara för deras sunda utveckling som
vetenskaper.
Det rena kunskapsbegäret är den sanne naturforskarens
hufvudsakliga värksamhetsmotiv. Hvad samhällsforskaren
beträffar, är det icke blott nästan oundgängligt utan äfven
i högsta grad önskligt, att han samtidigt drifves af ett
annat starkt motiv, nämligen af sitt begär att förbättra det
samhälle hvari han lefver, d. v. s. att kritisera detta under
angifvande af förbättringsmöjligheter och sätten för dessas
förvärkligande. För att denna kritik och reformsträfvan
skola bli så värdefulla som möjligt, måste de stödja sig
på en möjligast fullkomlig vetenskaplig kunskap om det
närvarande samhället och dess föregående utveckling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
