Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X. Samhället, hushållningen och kulturen - 1. Värdesättningen af lifvet och människomaterialet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41 VÄRDESÄTTNINGEN AF LIFVET OCH MÄNNISKOMATERIALET
församlingen och har sedan alltid varit det i alla kristna
kyrkor.
Den ofullkomligaste människa kan bli fullkomlig;
men icke genom egen kraft, utan "endast genom
öfvernaturliga krafters ingripande. Den obegränsade
själsutvecklingen är möjlig för alla människor, men endast
därigenom att krafter, som ej äro af denna världen, gripa
in; och utvecklingens mål kan alls icke nås i denna
världen, utan blott i världen på andra sidan grafven.
Ännu i våra dagar fasthålla många religionsfilosofer
den supernaturalistiska teorien, som dualistiskt klyfver
tillvaron i en »naturlig» eller »sinnlig» och i en
»öfvernaturlig» eller »andlig» tillvaro, som anses stå fullt
själfständiga gentemot hvarandra. Än betraktas det
religiösa lifvet såsom den naturliga människans
kommunicering med en öfvernaturlig värld, från hvilken erhålles
kraft till stigande själsutveckling. Än anses, utan
närmare utredning af orsakerna, att lifvet i människan steg
för steg klyfver sig uti tvänne själfständiga arter af lif,
i det att ett »själfständigt andligt» lif uppstår vid sidan
af det »naturliga» lifvet i människan. Detta
»själfständiga andliga» lif tros existera äfven oberoende af
människan, såsom en högre, andlig värld vid sidan af den
lägre, naturliga och »blott mänskliga» världen.
Denna supernaturalism och dualism har af såväl
fiender som vänner tillskrifvits en ofantligt mycket större
teoretisk betydelse än den äger och kan äga. Den
grundar sig uti intet annat än filosofens eget, stundom
till blind fanatism uppdrifna begär att i grund söndra
tillvaron uti tvänne riken: »naturens» och »andens», »det
blott-mänskligas» och »det mer-än-mänskligas», det undre
och det öfre riket. Men denna sträfvan är, filosofiskt
sedt, absolut vanmäktig, alldenstund ingen filosof kan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
