Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Beskrifning öfver en resa i Umeå Lappmark sommaren 1889
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
växterna i press. Kl. 1/2 10 foro vi från Ankarsund.
Stor-Uman var här ej bredare än Ume-elfven är längre ned, och
man märkte nu, att man började komma in bland fjällen,
ty trakten var rysligt öde, och bergen började blifva allt högre
och högre, men de egentliga, snöklädda fjällen syntes ännu
bloti på afstånd. Färden var dock utomordentligt vacker, ty
vädret var lugnt, och ej ett moln syntes på himmelen. Fram
emot middagen kommo vi till byn Slussfors, hvars läge
mycket påminner om Ankarsund. Här slutar Stpr-Uman, och
män ser Ume-elfven störta fram mellan två lodräta
bergväggar. Detta ställe källas »rännan» vid Slussfors. S.
ligger 1 1/2 mil från Ankarsund. I Slussfors måste vi lägga upp
båten, emedan vi ej kunde komma fram längre med
densamma, ty ofvanför »rännan» ligga 3 forsar, uppför hvilka
man ej, åtminstone vid högt vatten, kan komma med båt. Vi
måste derför lemna den här och gå | mil, bärande på våra
saker. Ett sådant stycke, som man måste tillryggalägga
gående, kallas i Lappland allmänt för »mårka». Denna mårka
var ganska besvärlig att komma öfver, ty marken var mycket
sumpig, och man sjönk ibland ned i gyttjan ända till knäna.
Vi plågades äfven mycket af" myggen, som i lappmarken är
så ökänd. Den syntes här hafva sitt älsklingstillhåll, och det
fans sannolikt flera milliarder af dem. Lyckligtvis hade vi
alla myggflor med oss, så ätt vi redde oss någorlunda mot
dem. Lönnberg begagnade dock ingenting, ty han syntes
vara gammal och van vid deras anfall. När vi lyckligt och
väl hade kommit förbi den sista forsen, gick Lönnberg upp
till en liten stuga, som låg i närheten, för att låna båt.
Under tiden lade jäg mig på marken för att närmare gifva akt
på myggen. Hufvudet insvepte jag ordentligt i mitt
myggflor och stoppade händerna i fickorna för att skydda dem och
började så mina iakttagelser. Under hela tiden hade jag den
gräsligaste musik i mina öron, och jag hade knapt lagt mig,
förrän jag var formligen betäckt af de blodtörstiga kräken
och knappast kunde se en enda liten bit af mina kläder,
emedan jag var så fullkomligt öfversållad af dem. Jag
urskiljde tre olika slags myggor, nämligen först och främst den
Sv. Turistföreningens årsskrift 1891. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
