Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
traskande} kändes oss nägot matta och hungriga. Högligen
välkommen var därföre en inbjudning att äta middag hos en
af Lillfjätens bönder, broder till vår ledsven och gift med en
dotter till Sämas på sin tid rikaste bonde, död för åtskilliga
år sedan. Välmågan uppenbarade sig ock på bordet i form af
delikat fisk, nyss hämtad ur Lillfjätans vågor, köttbullar, söt
mjölk, färskost (= kalfdans) m. m. samt efteråt det mest
välsmakande kaffe. Ingalunda kaffe, ty det drickes och bjudes
mycket, men kaffe i verkligen njutbar form är likasom ett
väl-försedt bord, eljes en sällsynthet i dessa trakter, där jorden,
och det endast de år hon är som mest gifm^d, af
människo-spis på sin höjd endast alstrar litet rofvor och »pärla»
(=jordpäron, potatis). Välmågan röjde sig ock i den unga hustruns
friska, frodiga och treflig;a utseende samt i mannens later, som
läto ana kapitalstyrkan, medan brodern i sitt sätt och
uppträdande mera kunde rättfärdiga benämningen »fattiglapp». Ett
sådant där hus är för en utsvulten fjällvandrare ett verkligt
fynd. Inmundigandet skedde med grundlighet, men måste
dock gft som en dans, kalfdansen inberäknad. Nu gick lätt
att svinga sig i sadeln, där vi förut knappt orkade hänga kvar.
På bestämd tid voro vi åter i »Storfjäten», där en på förhand
tillkännagifven bibelförklaring blef för min vän pastorn dagens
sista värf.
III.
Vår återstående vistelse i Fjätdalen blef två dagar, en
lördag och en söndag. Lördagen upptogs på f. m. af husförhör,
på e. m. af examen med skolbarnen. Husförhöret gaf vid
handen, att innanläsningsfårdigheten och kristendomskunskapen
var bättre, än man kunde tro sig ha skäl att vänta bland dessa
ödemarkens bam. Som alltid visste man bättre sin Herres
vilja, än man i lifvet förverkligade densamma. Osedligheten,
som på de senaste årtiondena artat sig att blifva Härjedalens
värsta kräftskada, hvilken enligt vår åsikt icke ens det rådande
fylleriet och lönkrögeriet kunna göra rangen stridig, florerade
i hög grad äfven i denna undangömda vrå. Man vill gäma
invagga sig i den tron, att gammaldags renhet i seder åtminstone
i dylika vrår af vårt land ännu skulle ha en fristad, då tidsandan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
