Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
den endast en gång om dagen och sedan håller den värmen
hela dygnet om. I följd häraf brukade man förr ofta ligga
p>å ugnen och ännu är den kattens privilegierade tillflyktsort.
En annan egendomlighet, som nog kommer att till en del
bibehålla sig länge, är näfverindustrin, konsten att af näfver fläta
allehanda redskap, särskildt ränslar (kontar) och skor, de senare
mycket lämpliga att använda vid slåtter på sanka marker. Men
en af de förnämsta finska egendomligheterna, den »finska
bastun», är här redan nästan alldeles försvunnen; badstugorna
stå visserligen kvar, men användas icke till sitt ursprungliga
ändamål.
Den finska dialekt, som här talas, öfverensstäminer närmast
med de finska dialekter, som talas i Savolax. Då finskan i
Värmland varit skild från sitt egentliga hemland under mer än
trehundra år och det just är under denna tid, som ett finskt
skriftspråk börjat uppkomma och slutligen under de allra
senaste decennierna genom rika lån af ord ur allehanda dialekter
och genom talrika nybildade ord för en mängd nyare
kulturella begrepp utvecklats till hvad det nu är, och då vidare all
undervisning lämnats Värmlandsfinnarna på svenska, kan man
lätt förstå, hur det kommer sig, att de endast med stor
svårighet läsa finska böcker och ofta äfven icke förstå personer,
som tala »högfinska», då samtalet rör sig på områden, som
ligga något utanför det dagliga lifvet. De båda finska
fröknarna klagade därför öfver, att man icke ville ta emot de
finska böcker och broschyrer, som de försökte dela ut, ocli
troligt är äfven, att en del af predikningarna på finska blefvo
finnarna ett mörkt tal, ehuruväl de framfördes i så enkla
ordalag som möjligt.
Nästa dag användes till en litet längre tripp in i Norge
i afsikt att taga reda på finnarnas boningsplatser på andra
sidan gränsen och dagen därpå, en söndag, togo vi ränseln på
ryggen och begåfvo oss mot norr från Röjdåfors in i den allra
»svartaste» finnskogen med byn Östra Mulltjärn som närmaste
mål. Vi hade inte väl hunnit lämna landsvägen, passera ån
och gå öfver det lilla torpet »Kvarn-Ola», förrän vi fingo en
försmak på hvad en fottur på de gångstigar, som här finnas,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
