- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1895 /
151

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

151

med. För att emellertid ej behöfva »ge sig på nåd och onåd»
vid de öfversta nybyggena, bör man, så vidt möjligt, söka ordna
manskapsfrågan i god tid på förhand. Då telefonledningar blifva
framdragna efter dessa leder, skall ock det svåra bärare-kapitlet
mycket förenklas. Dock fordrar rättvisan det erkännandet, att
mycket beror på verklig folkbrist, och att det icke är så
alldeles sällsynt, att man sedermera — då snöstormar och
»hundväder» späkt ens sinne — medgifver, att anspråken ej varit så
obilliga, som man i början tyckte.

Alla rustningar äro fullbordade och vi begifva oss till fjälls.
Sedan allt väl och vackert kommit i gång, är lifvet inom en
fjällkaravan vanligen allt utom enformigt. Ena dagen vandra vi i
det härrligaste väder på en jämn fjällslätt tolf till femton hundra
meter öfver hafvet. Synfältet är oinskränkt hvarthälst vi skåda.
Vi äro glada och upplyftade högt öfver det vanliga jordelifvets
småsaker och känna oss fria och starka som de närbelägna
snöiga fjälltopparne, hvilkas jöklar glänsa i solskenet. Bärarena
äro så pigga och språksamma, som om de vore dubbelt så
många, och t. o. m. klöfjerenarne visa ej sitt vanliga
melankoliska utseende. Är oss lyckan därjämte huld, så att vi efter
några timmars vandring finna tillräckligt med »skerres» (ripris,
Betula nana) eller »sirkas» (vide, Salix) för vår kaffe-eld —
ja då kan man ej tänka sig en härligare tillvaro än på fjällen!
Och så kanske vi mot kvällen åter nå ned till öfversta
björkskogens region och finna en idyllisk lägerplats med rik tillgång på
bränsle och på bete för renarne. Piporna blossa, kaffepannorna
puttra muntert, och det amerikanska fläsket fräser och doftar
så skönt i stekpannorna, allt medan berättelser om friska
nappatag med nalle och dylikt aflösa hvarandra. — — —

Men, sedan vi slagit läger märker jag redan efter någon
timme, att barometern är i raskt fallande. Innan 2—3-tiden på
morgonen står regnet »som spö i backen» och inom kort är
tältgolfvet fullt af små sjöar, som snart på ett betänkligt sätt göra
sig kännbara genom kläderna. Ett par af karlarne ligga eller sitta
kvar i tältet och se melankoliska ut; någon har krupit ut och
gör förtviflade försök att få lif i en kaffeeld, hvilket ock till
sist lyckas, ty så snart bränsle finnes, om än aldrig så surt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:52:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1895/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free