Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
se till sin torrfisk och lägga ut garn; allt saker, som kunnat
göras hela dagen. När vi slutligen kommo i väg, var det redan
sena kvällen. Allting gick bra, och vi nalkades redan forsarna,
då vi upptäckte röken af en eld. Komna närmare, funno vi
två båtar och vid en eld ofvan stranden tre lappar, två män
och en kvinna. Dessa lappar, som nu voro på flyttning, voro
ägare till de kåtor, som vi förut anträffat vid vår uppkomst
till sjön. Här var ju ett osökt tillfälle för vår gubbe att få
sig en kopp kaffe. Först bjödo de tre lapparna, och sedan
måste gubben återgälda detta ■—• gåfvor och gengåfvor bevara
vänskapen längst — och hvad vi genast anat besannades.
Gubben förklarade inom kort, att det vore omöjligt att åtminstone
före morgonen kunna gå uppför forsarna. De öfriga instämde
häri utom gubbens pojke, som ej kunde låta bli att skratta.
Vår harm var stor; vi hade på en hel dag endast kommit en
half mil, men hvad var att göra. För att få vara i fred drogo
vi oss ett långt stycke därifrån och uppgjorde en eld. Snart
fingo vi dock visit af den ene efter den andre. En af dem,
som kunde några svenska ord, ville nödvändigt veta den egentliga
orsaken till vår resa i dessa trakter. Att samla »gress» (örter)
vore nog bra, men det vore nog »sölfver», som vi ytterst ville
komma åt. När vi omtalade, att vi ämnade besöka
Kebne-kaisse och sedan gå öfver till Norge, häpnade de. Ingen af
dem hade någonsin varit öfver Kölen. Efter midnatt sökte man
litet hvar att sofva, hvilket mot förmodan gick ganska bra.
Vid 6-tiden på morgonen ansåg vår gubbe det gå för sig
att komma vidare. Hade vi dock ej själfva hjälpt till att sköta
stakarna, hade vi nog aldrig kommit uppför forsarna. Dessa
voro dock helt obetydliga, endast några meter höga; men gubben
var ju orkeslös. Vid ena sidan af forsarna utbredde sig stora
myrar, formligen gulklädda af hjortron. Här observerades en
flugliknande insekt i enorma skaror, som, hvilande på växter,
bildade svarta, krälande massor. Då vi kommit ofvanför forsarna
skulle pojken lämna oss, men ville dessförinnan hafva 3 kronor
för sitt besvär. Vi ansågo en krona räcka till mer än väl och
affärdade honom med detta. Vi voro nu åter på öppet vatten,
Pajep Kaitomjaure. Denna sjö är belägen 582,5 meter öfver
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
