Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Från Gäddede befordrades jag med roddbåt* öfver
Kvarnbergsvattnet, Kycklingvattnet och Jormsjön till den för sin
naturskönhet mycket berömda Jormliden, en by i norra ändan af
Jormsjön.
Nu ändtligen måtte vi väl vara högt uppe i norden,
kunde man tro. Ja, nu är det åtminstone intet tvifvel, att vi
hafva lämnat södra halfvan af Sveriges land, men så
synnerligen långt ha vi ändå inte hunnit på den norra hälften. Man
måste själf resa i Norrland för att rätt förstå både, huru stort
det är och huru skönt det är. Härifrån rakt upp till Torne
Träsk äro många och långa dagsresor, men det vore »glimrende»
att göra den resan längs efter hela fjällsträckningen, öfver
Borga-hällar, J/ar.s-fjället, Gerta- och Ammor-ijJXcn och sedan hela
raden af vinkande fjäll ända till nltima Thule. Dock för den
färden behöfs det liksom för krig tre ting, som det emellertid
torde vara öfverflödigt, att jag här närmare inlåter mig på.
Men nu upp på fjällen, om det också regnade »käringar
med täljknifvar i händerna». Först Lidklumpen, på hvars
södra sluttning byn är belägen. Tillsammans med min
nyför-värfvade vän och följeslagare, gossen Johannes, anträdde jag
färden i ösregn. Efter en kort vandring på branta och slippriga
fjällstigar hinna vi genom granskogen, så björkregionen och
slutligen komma vi till kala berget. Och nu lyser solen upp. Så
skall det vara! Jormsjön med sina öar och uddar och mörka,
skogklädda stränder ligger under oss, Blåsjön glimtar fram i
* Mellan h varje gång båtarna begagnas förvaras de helt och hållet
uppdragna på landbacken. De äro därför alltid mer eller mindre gistna,
stundom så otäta, att en eller stundom flera man ha full sysselsättning
med att ösa ut vattnet under hela tiden, roddturen varar. Den åtgärd de
båda flickorna vidtogo är därför vanligen alldeles öfverflödig. Men ni
har kanske inte hört den historien? Jo, det berättas, att två af landets
unga döttrar skulle ut och ro, men de hade aldrig rott förr och därför
satte de sig i båten midt emot hvarandra och började kafva med hvar
sitt par åror. De kommo dock aldrig ur fläcken, som man kan förstå,
och då kom den ena att tänka på, att det måtte bero däraf, att tappen
satt i hålet, som var borradt i botten af båten (för att tömma ut vatten
vid uppdragandet på land). Därför drogo de ut tappen, och sedan blef
det fart på båten, ty nu måste den ena af jäntorna ösa under det den
andra rodde.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
