- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1896 /
17

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

nordost, och så alla de vackra fjällen rundt omkring. Men lika
litet som man i naturen tröttnar på alla de härliga utsikter,
som fjällvärlden bjuder, lika fort ledsnar man på att beskrifva
dem, och antagligen ledsnar man ännu hastigare på att läsa
beskrifningarna. Låt oss därför till omväxling företaga syn på
en kullblåst löfhydda, som blifvit uppförd på toppen tidigare
i sommar, samt lyssna till den lille kamratens berättelse om,
huru mycket folk, som hade samlats hit vid midsommartiden
för att beundra utsikten och för att höra på det tal, som då
hölls af en predikant eller godtemplare, jag mins ej rätt hvilketdera.
Talarestolen beses. Utan tvifvel ett väl valdt stenblock med
de branta stupen nedanför, där en oräknelig folkmassa skulle
kunna få plats, men där det också bchöfdcs en jättestämma för
att fylla rummet.

Härifrån drogo vi oss mot nordväst längs det nakna
fjällets längdsträckning in emot norska gränsen, för att slutligen
återvända i björkregionen på de västra och södra sluttningarna.

Hvilken växtlighet i skogsbältena! Knappast Kinnekulle
har att uppvisa maken på sina bördiga afsatser. Dessa
högnordiska bergbranter[1] kunde man med långt större skäl kalla
för »Paradisbakker», än de torftiga ljungkullarna på Bornholm,
som blifvit hedrade med detta namn. — Mellan glesa björkar
af 3—4 manslängders höjd och isynnerhet något längre ned,
strax innan granskogen vidtager, där björk och al omväxla och nå
en höjd af omkring 6 gånger manslängd, fanns en
lund-vegetation, sådan att blotta tanken på den skulle kunna komma det
att vattnas i munnen på både folk och fä.

Där står den ståtliga nordiska stormhatten (Aconitum sepientrionale),
hvars samsläktingar allmänt odlas i trädgårdar
söderut. Utan annan ans och vård, än den naturen själf består,
utvecklar den här sina stora handflikiga blad och reser sina
långa blåblommiga klasar till manshöjd och däröfver. Där står
den prydliga »Tårtan» (Mulgedium alpinum) med sina
egendomliga lyrformiga blad och »drömmer» — såvida icke kräken
bitit hufvudet af den. Där återfinner du Bullerblomstret
(Trollius europæus), som du kanske som skolgosse stått
undrande och spörjande framför under exkursioner i södra


[1] Jormlidklumpen, Storklumpen m. fl. äro skiffer-fjäll.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 21:52:41 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1896/0053.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free