Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fjällsjöfiske.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72 ERIK MODIN.
Då det tydligen ej skulle löna sig att under den blanka
förmiddagen försöka med uttrarne, använde vi tiden till att
ut-hänga våra våta effekter till torkning, ännu en gång mönstra
krokuppsättningen på utterrefvarne och först och sist till
angenämt samspråk. Ola tillrustade britsarne och bäddade dem
med af regnet nytvaget doftande granris, så att de nu tedde
sig helt inbjudande. Han meddelade oss äfven hvarjehanda
upplysningar om trakten.
Fjällsjöarne äro af gammalt kända för sin fiskrikedom och
blefvo därför tidigt skattlagda af kronan. Under senare tid
hafva de dock börjat visa sig mindre gifvande. Fiskarena hafva
blifvit flera, fisket forceradt och området är alltför begränsadt.
Därtill har ock bidragit, att uttern kommit i bruk, hvilken väl äfven
här i någon mån rättfärdigat den benämning fiskedœveln, som
en berömd norsk naturskildrare (Friis) någonstädes gifver honom.
A propos detta fångstredskap, som nu börjat göras till ett
bete noire, på hvilket all möjlig skuld kastas, så torde man
dock ej böra obetingadt vara med om den förkastelsedom, som
uttalas däröfver. En 25-årig erfarenhet af fiske med fluga på
spö såväl som utter berättigar mig till ett uttalande i saken.
Man kallar detta fiskeredskap »afskyvärdt och
fiskefördärf-vande».* Hvarför? Därför att det är mer gifvande än spöfisket?
Detta synes mig dock icke vara något giltigt skäl för ett
förkastande omdöme, så framt icke fisket skall bedrifvas så
sport-mannamessigt, att det praktiska resultatet, nyttan däraf alldeles
skall lämnas ur sikte. Och att uttern mer än spöfisket skulle
hindra fiskevården, om det nu vore afsikten att öfva sådan,
tyckes svårt att förstå. Att man genom uttern skulle »sarga
sönder ännu flera» fiskar än man halar upp och än som sargas
vid spöfiske har väl icke heller sin riktighet. Fastmer påstå vi af
erfarenhet, att vid spömete i ström, där vattnet går stridt och
underhjälper fiskens försök att lösgöra sig, långt flera fiskar
slå sig af kroken än vid utterfiske i sjö. Naturligtvis har
fiskarens oskicklighet, krokarnas storlek och styrka m. m.
härvidlag mycket att betyda.
* Se årsskriftens föregående årgång, uppsatsen »Om fiske på
turist-färder.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
