Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den största af dessa är ett paradis. Man når den på
en bred gräsmjuk väg genom björkparken och på en spång
från stranden. En enslig helgedom är den, pelarna äro
mäktiga sekelgamla tallar, golfvet korsas af sandgångar och täckes
af ännu underhållna gräsmattor, några formade till
jättestora initialer, gårdens forna ägares och inbyggares
namnbok-stäfver.
Och torfsofFor finnas där att hvila ut på, och på ena
udden står ett litet rödfargadt lusthus — med väggarna
fullklottrade af klåfingriga gäster.
Jag sitter på stranden med mitt flugspö — här är godt
om små laxöringar i forsarna, läckra och vackra i sitt
röd-och gulprickiga silfVerpänsar. Jag lyssnar till suset i kronorna
högt däruppe och till bruset från forsarna rundt omkring —
bedårad, halft bedöfvad. Ett stilla, tonande, evigt
oföränderligt sorl — men ett sorl, som dock aldrig tröttar, som man
aldrig längtar bort ifrån utan tvärtom vill gräfva sig allt
djupare in i, som icke stör stillheten, utan i stället ökar den, ger
den farg och form, är liksom tystnadens själfva kropp och hölje.
Många ha suttit här och hört på denna musik. Och jag
tycker, att forsarnas brus är sorlet af tidens egen gång, af
rinnande dagar oc.h rullande år; men suset i tallkronorna
högt öfver mitt hufvud, det är en väfnad af ekon från
längesen flydda tider, ett sorl af gamla längesen förstummade
röster; af sånger som sjungits och skratt och rop som klingat
här vid fester och lekar, af ord som hviskats här i
skymningen, af tankar och drömmar som spelat här för ensamma
längtare till forsarnas ackompanjemang. Allt dämpadt och
nedstämdt af tiden, liksom till hälften utplånadt och
samman-smultet till ett dunkelt, gnolande sus. —
Parisån har också andra holmar, vildare och mindre
inbjudande, snåriga och steniga; och andra forsar, starkare och
oroligare. En af dem är en Tännfors i miniatyr och på samma
gång i dubblett; en ris- och buskbeväxt klippa sträcker sig
som en damm tvärsöfver strömmen, men han låter ej hejda
sig, han rullar öfver dammen i två fall, närmast hvardera
stranden, och kastar sig handlöst utför den lodräta väggen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
