Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
piplärka pröfvade en stump af sin visa, och på ett ställe
mötte vi en flock lafskrikor — nötskrikans norrländska syster,
lika smärt som systern är pösande och betydligt mera tyst
och anspråkslös i sitt uppträdande än hon, ehuru minst lika
nyfiken.
Plötsligt sade gubben att vi voro framme. Jag såg en
mindre, naken bergknalt höja sig obetydligt öfver vår väg.
Jag gick upp på den, och nu upprullades ett panorama af
obeskrifligt vild skönhet. Därnere, väl hundrade meter och
mera under mina fötter, utbredde sig en, som det tycktes,
alldeles plan slätt, sammanvirkad af idel skog och sjö ut till
norra och östra horisonterna; det uppges att synvidden
sträcker sig 15 mil bort i klara dagar. Härnedifrån måste berget
te sig högst imponerande, och rätta utgångspunkten att
bestämma dess topografiska roll ifrån är tydligen Öje, som
också ligger närmast.
Som det nu var, återstod mig intet annat än att klänga
ned ett stycke på sidan för att åtminstone utröna, huru
dia-basmuren tog sig ut därifrån. Själfva Gnupen är nämligen
en diabasklippa, som stiger tvärbrant upp på sandstens- och
skifferbältet.
Det blef en tämligen äfventyrlig klättring på en lång
omväg, bland mossa, buskar och gran. Hvarje steg med
foten, hvarje tag i grenarna med handen måste göras
försiktigt, ty här var godt om falska stöd. Utan hjälp af
träden hade framträngandet varit omöjligt, och det var
förvånande att skogen öfver hufvud kunnat eröfra en så brant
sluttning. Slutligen nådde jag dock den lilla afsats, där
sandstenen slutade, och praktiserade mig så småningom öfver de
där liggande grofva blocken in under själfva ättestupan. Där
höjde hon sig 30 m. (enligt barometerafvägning) i en enda
tvärbrant vägg, upptill skäligen jämn, nedtill upplöst i
väldiga kvadermurar, här och där med djupa skrefvor och hålor
efter utfallna block. Det var den från t. ex. Hälleberg kända
typen, blott icke så regelbunden pelarförklyftning. Ett och
annat löfträd hade funnit plats vid murens fot, ja äfven i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
