Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
220
GRETA BERG.
som talade finska — tyvärr sågo vi ingendera. Sedan fingo
vi veta, att det är just här, man skall söka efter allt
gammalt finskt. I de nordligare byarna hör sådant redan till
mormors sagolika ungdomsdagar. Det anade vi ej och läto
tillfället gå oss förbi. Långt bort i skogarna kunna de nog
ännu påträffas, som inte ens förstå svenska, men då måste
man leta sig fram på stigar en mil eller två från vägen,
och därtill hade vi denna gång hvarken tillräcklig tid eller
topografisk kunskap.
* *
*
Nästa dag var söndag och den gjorde vi till hvilodag. Då
klockorna började ringa, gingo vi till Nyskoga närbelägna
kapell att öfvervara gudstjänsten. Förutom oss bestod
församlingen af 14 läsbarn, 3 gummor och 1 gubbe! Musiken
och sången ombesörjdes ensam af den åldrige
kyrksånga-ren, som spelade på sin kammarorgel uppe vid altarringen ...
För att undvika den intensiva hettan beslöto vi vandra på
natten och bröto därför upp fram mot aftonen. Bygden var
nu bakom oss och de ändlösa skogarna nådda. Men till
vår stora missräkning funno vi tallar och granar små och
mariga till följd af den sumpiga marken och ofta veko de
alldeles för ödsliga, mörka myrar. Allt som oftast ledde
vägen förbi vackra sjöar. — Snart fingo vi njuta af nattens
svalka; trast och gök höllo sådan konsert för oss, att vi
måste låta vår egen sång tystna för att lyssna till dem.
Till Bograngens gästgifvargård var det dryga 35 km.
Därför togo vi vid midnattstid en rast vid en bäck, gjorde upp
eld och kokade åter en gång äppelsoppa. Och det
smakade riktigt godt att fa något varmt i nattkylan, som var
så stark, att vi inte länge vågade dröja framför de
slocknande glöden. Klockan 1 syntes solens första ljusknippen i
nordost och strax därpå steg månen upp öfver en tallås.
Men ännu dröjde det 2 timmar innan vi, vid stranden af
en spegelblänk sjö, fingo se rosenmolnen skingras och solen
själf lysa fram förgyllande allt omkring oss. I den glada
morgonsolen vandrade vi genom en bygd och ännu en skog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 21:56:20 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stf/1907/0274.html
