Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gifvit sig öfver sjön vid denna årets tid, till Visby sen
Paviljongen var stängd. När undran gått öfver, blefvo vi båda
mycket glada. Men om en stund förmörkades kandidaten,
som jag vill kalla för Nils. Han blef tyst och fundersam.
Ty redan i morgon arla måste vi skiljas, enär han tänkte
fara till sin morbror, på östra sidan. Där borta i gården
förvarade man grejor, som han lämnat efter sig sen i våras,
då han var åt den kanten och öppnade en forngraf — kläder
och en kamera, Hilfelings resa, afskrifven med hans egen
hand, en flöjt, ett salongsgevär samt två ogarfvade räfskinn.
Dessutom lågo just nu Stenkyrkorna friskplockade, utbredda
i stora salen, en trappa upp i morbroderns manbyggnad.
Hur vi pratade, dagades det för oss båda, att det
förståndigaste bruk jag kunde göra af min resa till Visby, var
att fortsätta den omedelbart till motsidan. Tåg till Roma,
sedan diligens, därpå en sträcka till fots — det var
ingenting att tala om. Vidare skulle jag få se Östergarns kyrka,
Torsburgen — där i mannaminne ingen fastlänning satt sin
fot! — Herrgårdsklint samt det frejdade Katthamra, etsaren
Häggs fädernegård, allt detta och mera till på några dagar.
Jag hade nog förut sett hafvet från ostkusten, en gång
då jag hjulade öfver till Ljugarn från Skansuddens fyr, där
jag slagit mig ned. Men då ledde olyckan mig rakt in i
en svärm stadskryp, stockholmsdamer lägrade kring en
uppsalastudent, som fördärfvade landskapet och fläckade själfva
himlen med sin slemhet. Det blef att rulla i väg tillbaka
till fyrtornet, utom räckhåll för dessa naturnidingar, som
Föreningen till skydd för naturminnesmärken borde slå i
bojor, turvis, allteftersom deras månadsledighet börjar.
Den gången hade redan Katthamra lockat, men fruktan för
att en katt igen skulle springa öfver vägen dref pedalerna
ilande mot ensamheten på Skansudden.
SB
Det såg rätt hotande ut i vädret, när jag nästa morgon
öppnade dörren till den bostad, jag funnit i närheten af
Silf-verhättan, och granskade himlen öfver sjön. Luften hängde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
