Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af den arktiska poesin kommer till stånd. En undersökning
af de fjällförhärligande skalcferna skulle säkert ge till resultat:
alla nervslitna.
I Sverige kommer denna fjällbeundran ännu senare. Som
Levertin framhållit, hade Linné sinne för Lapplands
naturskönhet, ehuru den visserligen ej stod högst i hans mått, men
Linnés lapplandsskildring trycktes först 1889 och kunde
TARRAKOSKI I TORNE ÄLF NÄRA TORNE TRÄSK. I. Arfwidsson fot.
därför inte påverka den store naturforskarens samtida. Rokokon
hade ingen hänförelse för en större eller vildare natur än den
pastorala idyllens; den känslosamme reseskildraren Carl
Lin-nerhielm är typisk för sin tid, när han beskrifver att han
rundt hela världen förgäfves sökt något vackrare än
Djurgården. Thorild talade visserligen med förtjusning om den
»vilda, aldrig ohelgade naturen», men då denna var till
finnandes »längst ute på Kungsholmen» kan man ju inse, hur
långt denna vilda klippighet var ifrån fjälltrakterna.
Romantiken fick skogen riktigt kär och stegrade subjektiviteten i
naturkänslan på samma gång som den vidgade dess omfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
