Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En forsfärd utför Köngämä och Muonio älfvar sommaren 1909
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368
THORBJÖRN HWASS.
som stått högt uppe på vallen, fanns blott grunden kvar.
Några hvarf nockade timmerstockar hade flyttats ut till
stängsel för kyrkogården. Hvarenda graf betecknades af
en djupt insjunken grop, hvilket är förklarligt, då
begrafningen ägt rum vid kale och kistorna multnat.
I en af groparna lågo två människokranier fritt i dagen,
väl bibehållna och af brakycephalisk typ. I grafplatsens
sydöstra hörn stod en gammal, väldig offertall, en kvarlefva
från den tid, då furuskogen ännu trifdes och satte plantor
i dessa nejder. Våra finnpojkar kastade sig genast ned
och bearbetade jorden mellan rötterna med sina slidknifvar.
De lyckades verkligen hitta ett mynt från 1770-talet. En
femöring, som vår skattmästare smusslat dit, funno de ock. Hos
de närvarande vetenskapsmännen uppstod dock något
tvifvel om, att fyndet af det gamla myntet skett vid detta
tillfälle, på grund af den ringa mängd oxid, som häftade vid
detsamma. Öfver myr med rostfärgad ängsull —
Eriopho-rum russeolum — kommo vi åter till båtarna.
Älfven hade nu svällt ut till en ansenlig flod. Ännu ett
stycke rodd, och den ståtliga flottiljen styrde ned i ett bredt,
långt far direkt på Karesuando. Vackert tedde det sig
med sitt dominerande läge, med den höga åsen bakom sig
och den smakfulla, nybyggda kyrkan på kullen vid
älfbrinken, allt inramadt i björkskog af bjärtaste grönska i
den intensivaste aftonbelysning. På prästgården, där man
genast sett oss, gick flaggan i topp, samt straxt därefter
på skolbyggnaden och slutligen på den ståtliga, hvita
länsmansgården. Det var sannerligen ett högtidligt ögonblick
och fullt af stämning.
På det vänligaste blefvo vi mottagna. Prostinnan
Karneil inväntade oss med en sen middag, och aldrig har väl
ett gästabud smakat som detta. Hade någon af oss under
umbärandets dagar haft visioner om kött, så öfverträffades
de vida af verkligheten. Rädisorna voro växta i
värdfolkets egen trädgård ofvan 68-de breddgraden, och något
mer än 325 meter öfver hafvet.
Följande dag, den 12 juli, dröjde-vi öfver i Karesuando.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
