Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 EWERT WRANGEL
och Agardh. Och dessa stodo förvisso icke ensamma. Det
var nu i Lund, såsom sällan i något samhälles, icke ens
något universitetssamhälles historia, en de unga snillenas
tid. Åtskilliga av dessa gingo tidigt bort, andra kallades
till nya verksamhetsområden — så fäktmästaren och
skalden P. H. Ling, botanikern Elias Fries, liksom Tegnér själv
och slutligen även Agardh. Men en mängd framstående
lärare och vetenskapsmän inom alla de fyra fakulteterna
stannade kvar här och gjorde 1800-talets första decennier
till en glanstid för Lund. Som stiftschef och prokansler
verkade Vilhelm Faxe, mera betydande i socialt än i
andligt hänseende. Genom biskopinnan Helena Faxe, f.
Billberg, blev hans hus ett centrum också för det intelligenta
Lund. De unga snillena samlades annars under andra och
tredje årtiondena av 1800-talet i kamratligt lag hos
adjunkten, sedermera professor B. M. Bolmeer, som från 1813
bodde vid Lilla Torg och vars enkla lokal kallades
Härbärget. Huset (se bilden s. 157), rivet på 1870 talet, stod
på den plats där Sven Nilssons byst nu står framför
nuvarande universitetshusets södra flygel; kallades under
1800-talet efter ägaren det Sjöströmska. Jag har nyligen
dels i en uppsats i Ord och Bild 1917, dels i boken Gamla
studentminnen från Lund (1918), dels slutligen i uppsatsen
»Ur det lundensiska sällskapslivets krönika» (i boken Under
Lundagårds kronor, 1918) skildrat denna tid och dessa
kretsar och behöver måhända icke här längre dröja vid dem.
Vad stadens yttre fysionomi under denna andliga
glanstid beträffar, så undergick den inga väsentliga
förändringar. Stadens invånarantal växte under 1800-talets förra
del så småningom. Att ett och annat hus nu tillkom för
universitetets räkning har ovan antytts. Också några
privathus med Carl Johans-tidens prägel märkas här och där.
Men det är först från 1800-talets mitt man kan räkna
stadens kraftiga tillväxt.
I avseende på ålderdomlig gemytlighet har dock staden
med den nya utvecklingen förlorat mycket. Nu får man
söka sig ned till smågatorna, S:t Månsgatan, Tvärgatorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
