- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1921. Öland /
19

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öland, solens och vindarnas ö av HELGE NELSON

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

väl ej alldeles borta ännu. Förr fick man lyfta upp kreaturen från båsen, när man på våren drev dem ut på alvaret eller trädan, där löken just började skjuta upp. En liten historia rinner mig i minnet. Den belyser både
svältfödningen, väderleken och den litet beska humor,
som är ölänningen medfödd. En kviga, som var matt
av vintersvälten, motades ut ur ladugården till lökbetet
men föll omkull vid en vindpust. Plötsligt snurrade vinden om. Kvigan fick en uppmuntrande spark av sin
utmotare, som glatt utropade: Upp med dig, för nu har
du medvind!

Mätes boskapsstocken blott efter antalet, då finns ingen
svensk landsända som denna, där på varje person kommer ett nötkreatur, på var tredje en häst och på varannan
ett får. Här träffas gåsflockarna väl så ofta som på Skåneslätten. Djurrikedomen har möjliggjorts av lövängarnas och alvarens mustiga beten. Särskilt hästarna hållas kära och skötas ofta utmärkt. Det finns många lantbrukare
som ha flera hästar än kor, och såväl den kall- som varmblodiga aveln ger ett högt skattat hästmaterial och ett stort exportöverskott.

Här stryker vinden fram med en kraft, som, om den
kunde samlas mer än vad nu sker genom hundraden
av väderkvarnsvingar, skulle ge Öland drivkraft nog till en
stor industri. Men de obetydliga och sommartiden sinande
vattendragen äro ingen kraftkälla att räkna med. Den lilla
industri, som finns, har osökt vuxit upp ur andra naturliga
rikedomar. Kalkstenen har för olika ändamål brutits ur
dess mark och »slipkvarnarna» hörde förr, och väl ännu, till
norra Ölands sevärdheter. På södra Öland, där landborgen går fram mot kusten och alunskiffern är relativt mäktig, växte fram ett alunbruk, som blev Skandinaviens
största. På dess plats ligger nu Ölands enda storindustri,
Degerhamns cementfabrik, medan något längre åt norr i
dess mest sockerbetsodlande bygder Mörbylånga sockerbruk kommit till.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:02:13 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1921/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free