Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hemma i Hälsingland av Nathan Söderblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HEMMA 1 HALSINGLAND
O
gruppera sig byarna som bänkar i skogsbrynet.
Grindbergets terrass är altaret, i öster som sig bör. Uppåt Sterte,
Tannåsen och Storsjön ligger läktaren i två våningar, och
från skogsbygden där uppe i socknens västra ända ljöd för
sinnet tyst ett orgelbrus, mäktigare än tonerna från de
ostämda, hemmagjorda piporna i hönsburen i kyrkan. Skall
jämförelsen drivas längre, så hade klockaren, när han tog
upp psalmen från klockarbänken vid altarväggen — att han
tordes! — sin motsvarighet i en uv, som lät höra sig från
bergknallen mellan Fly och Daglysa.
Jag var sju år gammal, då den gammalmodiga droskan,
som pappa hade köpt, flyttade oss upp till Bjuråker. Även
med nattkvarter i Enångers prästgård och i Hudiksvall, där
åtta skolår sedan skulle hopa så många minnen, blev färden
dryg. Men när vi passerat Josefsbergen och först Sördellen
under en halv mil och sedan efter Norrbo kyrka Norrdellen
öppnade sig för våra ögon, bröt jublet löst ur
barnastruparna. Jag hör ännu, hur min då ettårige yngste bror
jollrade med efter bästa förmåga, när vi sjöngo på en självgjord
melodi: Nu se vi Dellen, Nu se vi Dellen.
Den furuklädda bergkransen står vakt i ring kring
Del-larnas bäcken, och bygden utbreder sig dels på
ytterstränderna, fortsatt upp igenom Svågans sänka och andra
dalgångar, dels på den låga landbron mellan Dellarna, på vilken
Norrbo och Bjuråkers kyrkor äro belägna.
Horisontens våglinje är mjuk utom på de vresiga
Gryckjes-bergen. Höjderna stå stilla, men för den som färdas
innanför trollringen röra de sig oupphörligt. Ån sticker Stornipen
upp sin hjässa, än visar Blacksås likt ett vilande jättedjur sin
mäktiga rygg och sin tvära nos, än sitter Järnvallsklinten som
ett avrundat smycke på bergkransen ovanom Delsbobygden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
