Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kär, en gång Tåkerns
enda like inom
sydsvenskt område, nu
senast sänkt år 1914
och blott en svag
förändrad avbild av vad
den förut varit. Före
den stora sänkningen
1874—77 fanns här en
vattenyta, som under
vårflödet kunde svälla
1V2 m över sommarens
lägsta vattenstånd, då
sävruggarna bildade en
egendomlig, tätställd
övärld över hela sjön.
På 1700-talet möter
man namnet Lönen,
»den ludna», på sjön.
1870-talets sänkning
minskade väl ytan
och sänkte vattennivån
med 3/4 m, men minskade ej väsentligen växtligheten och
faunans rikedom, i vilken den sista stora sänkningen 1904—
14 gjort förändringar, som av allt att döma aldrig kunna
helas. Svanen, doppingen och andra sjöns karaktärsfåglar
älska ej dess grunda vatten på högst 1/s m djup, men i
stället ha sumpmarkernas spov, tofsvipa, strandpipare och
enkelbeckasin dragits dit i större antal. I stället för
blomprakten av näckrosor, vass och säv, Alisma och Sium
fyller Elodea och Charavegetationen den grunda gölen, och på
den blottade dyn breder Agrostis ut sina långa skott.
Sävdungarna och vassarna ha lyfts på land och förvissnat.
Delvis äro de videlövskärr. Deras vattenfyllda gömslen finnas
ej längre i jämförlig utbredning mot förr. Tillvaron har
blivit fattigare och farligare för ändernas och andra
vattenfåglars förr tallösa skaror.
vegetationsbild från kinnekulle med
ramslök (allium ursinum). T. Kristersson foto.
»De ljusa lövängarnas sydländska yppighet.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
