Svenska Turistföreningens årsskrift / 1930. Närke / 131 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Örebrobekanta och bekanta Örebroare, av Hjalmar Bergman

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Var någonstans har jag borgmästaren? Han hette Wikander
och jag tycker mig skymta en tämligen lång, gänglig gestalt,
ett vitt skägg, ett fårat ansikte, som talade om ålder och
sjuklighet. Det är inte mycket att minnas om sin
barndomsstads borgmästare, allra helst personer av ringare betydelse
träda emot mig rätt klart. Hemligheten förklaras kanske
just av en sjuklighet, som höll den gamle fjärran från gator
och torg.

Gårdsinteriör från Amylons gård i hörnet av Stor- och Järnvägsgatan 1878. Teckning av Axel Borg.

Nåväl — flyttar jag blicken lite längre fram i tiden,
behöver jag inte fråga: Var är borgmästarn? Kunde en så
pass stor och skiftande stad som Örebro verkligen ha en
»allt i allom», så vore Victor Schneider utan tvivel rätter
man att bära äres-ordet. Jag skulle vilja påstå att denne
man från det »sävliga» Skåne givit min kära fädernestads
psyke någonting käckare, friare, ljusare än den tillförne ägde.
Också har han under decennier burit ej blott
borgmästarämbetets tunga utan ock den kanske än mer krävande plikt
som eljes av ålder tillkommer klockarfar: att allting bestyra.

Örebroborgmästarens ljusa, spänstiga lynne för mig till
betraktelsen: finns det något specifikt Örebrolynne? I så
fall — är det övervägande mörkt eller ljust? Vi närkingar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>