- Project Runeberg -  Svenska Turistföreningens årsskrift / 1932. Gästrikland /
342

(1886-1951)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smärre bidrag - Längs höstliga vägar av Erik O. Johanson

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Förf. foto.

Sankt Göran och draken samt den bedjande
prinsessan. Valvmålning från 1588 i Veta kyrka.

alla storlekar med
Obehöriga äga ej tillträde,
Enskilt område,
Förbjuden väg etc., etc.
Slutligen gjorde jag våld på
mitt oroliga samvete och
klev brådskande över
staket och
gärdesgårdar, ty jag hade förvisso
ej fått någon själaro, om
jag vetat mig ha varit
så nära och ändå ej fått
se. Jag kände djupt och
innerligt, att hela resan
vore förfelad, om jag ej
haft just denna ruin för
ögonen.

Omsider nådde jag
klippan, på vars topp
riksrådet Magnus Gren
vid 1400-talets mitt
synes ha disponerat en
trerumsvåning med
rikliga källarutrymmen, allt
bastant uppfört av
gråsten. Blåsigt där uppe
och kallt om vintern —
men vilken utsikt!
Härifrån kunde riksrådet,
om han hade goda ögon,
följa köpmansforornas
gång över slätten ända
nedifrån Landeryd och
Bankekind.

Lövstad vid
Norrköpingsvägen. Fint
gammalt slott. Motsatsen till Grensholmen. Inga lappar med tillträde
förbjudet, däremot: välkommen att ta en vilostund i vår vackra
engelska park, bara ni inte åker cykel på gångarna eller lämnar
smörgåspapper och pilsnerflaskor efter er!

Men trafiken blir allt livligare, asfalt och stensättning visa sig på
vägen, och bortom ett back-krön dyker så Norrköping upp med
sina fabriker och sin brusande ström och, vad viktigare är, med sina
hällristningar vid Himmelstalund och Ekenberg. Åt dessa
klippkrumelurer ägnade jag mer tid än jag egentligen hade råd till, varför
besöket i Östra Eneby kyrka blev alltför flyktigt. En kyrka som man
borde tillbringa åtminstone en halv dag i, så full är den av medel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 22:06:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stf/1932/0378.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free