Svenska Turistföreningens årsskrift / 1940. Gotland / 265 (1886-1951) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ingmar Fröman: Burgar i havet. Storö och Lillö

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nils Linnman foto.

Då den sparsamma vintersnön fallit, bli de talrika, låga
strandvallarna kring Storös Norderhamn till mörka band. Där snön nu ligger,
ruva på försommaren tärnor, måsar och strandpipare sina ägg.

omkring 50 000, tordmularna lika många och ejdrarna över 1 000.
Dessutom bruka här häcka talrika tobisgrisslor, svärtor,
storskrakar, småskrakar, trutar, måsar, tärnor och vadare samt ett
mindre antal ugglor, falkar, gravänder, korpar, kråkor och
småfåglar. Flyttfåglar och sträckfåglar i stora skaror komma
regelbundet på besök.

År 1887 lät Karlsöklubben taga bort fåren från Storö. Sedan
dess har öns blomvärld åter utvecklats och blivit en strålande
ögonfägnad. Paradisiska ängar röda och vita av Adam och Eva,
ängsbackar gula av svalört, gullvivor, gulsippor och adonis, en
Ancylusvall violett av pulsatillor, strandklippor vita av cochlearia
— så möta oss färgerna i Storös vår. Rödklint och backtimjan,
fältvädd och krissla, solvända och gullris ge färg åt
högsommaren, gullborsten åt Storös höst. Paradisets nycklar ha av

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>