Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Emmerich Rossipal: Bestigningar i de svenska högfjällen 1941
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Emmerich Rossipal:
BESTIGNINGAR I DE SVENSKA
HÖGFJÄLLEN 1941
Lördagen den 19 juli fingo högfjällets vänner sorg, och flaggan vid
Kebnekaise turiststation hissades på halv stång. Underrättelse hade
kommit med en spaningspatrull, som i flera dagar varit ute och letat efter
de försvunna alpinisterna Tore Rydberg och Volmar Skoglund, att dessa
återfunnits döda i Liljetoppens nordvägg.
De hade startat från Tarfalakåtan på morgonen den 11 juli. Deras
mål var att försöka bestiga Kaskasapakte från norr, utmed den s. k.
Nordpelaren som leder upp till K 8 på Kaskasakammen, ett
klätterproblem som inom våra alpinistkretsar dryftats mycket de senaste åren.
Störtningen skedde, troligen samma dag, på väg till insteget under
försök att ta sig ned från svackan mellan Liljetoppen och Kaskasatjåkko
till Norra Kaskasapaktejökeln.
Orsaken till detta av allt att döma rena olycksfall har ej med
säkerhet kunnat fastställas. Det framgår dock att olyckan, som i sitt slag
är den första i våra fjäll, inte inträffat under någon svårare
klättermanöver. De omkomna voro visserligen förenade med klätterlina men
denna var icke skadad, ej heller voro händerna på någon av de
förolyckade sönderbrända eller sönderskavda, som de skulle ha varit, om den
klättrande kamraten störtat under sådana omständigheter och i fallet
dragit den andre med sig, t. ex. då ett säkringsställe brustit. Den
möjligheten skulle jag därför kunna tänka mig att Rydberg och Skoglund,
vilka voro erfarna, omdömesgilla och skickliga alpinister, ej några
dumdristiga våghalsar, redan uppgivit tanken på att fortsätta nedstigningen,
såsom varande svårare än väntat, och under alla omständigheter för
svår och tidsödande som blott ett förspel till en senare mycket svår
klättring och alltså befunno sig på återtåg för att välja annan
nedstigningsväg. Möjligt är sålunda att under denna reträtt på ett relativt lätt
band, omkring en replängd nedanför kammen, mellan det sista och näst
sista av sina egna rösen, någon oväntad »objektiv faktor» inträffat som
vållat bådas fall omkring 200 meter vilket medfört ögonblicklig död.
Saknaden efter dessa vänner, både som fjällmän och människor, är stor.
Efterföljande kortfattade sammanställning av sådana bestigningar i
högfjällen under 1941 som kunna vara av alpint intresse avspeglar måhända
själv hur under denna sommar med dess ovanliga väderfördelning
förutsättningarna växlat. Efter en enastående vacker och varm juli månad
följde augusti med regn och åter regn. Den enda omväxlingen ute i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 22:09:28 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/stf/1942/0376.html
