Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adertonhundratalet - G. W. Silverstolpe: Den stora brytningstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G. W. Silver stolpe
penninghushållning. Därmed var riktlinjerna för det gamla
jord-brukarsamhällets omdaning givna. När den nya tekniken fram
mot 1800-talets slut öppnade ytterligare andra kraftkällor, när den
kastade sig på de stora vattenfallen, förvandlande deras flöden till
elektrisk ström, och sög bergoljan ur jordens inre, ja då blev det
ändå bättre fart på hjulen, men till någon tredje revolution kom
det inte. Det nya samhället, byggt på massproduktion och
specialisering, var i princip redan klart.
Om forn- och medeltidens slut nyss angavs med årtalet 1850, så
skedde det med en något lekfull tillspetsning, men det ligger i alla
fall en tanke bakom. Strax före 1850 byggdes den första ångsågen
vid en norrländsk älvmynning. Sedan dröjde det inte länge förrän
Norrlandskusten hade en hel rad av sågverk, det ena större än det
andra. Det svenska träet gick i stadigt växande mängder till
främmande länder, i första hand England, och i motsatta riktningen
gick både varor och idéer. Det blev en islossning i tidens ström. En
ny tid bröt in med inre näringsfrihet och yttre frihandel,
industrialisering och stadsbildning, järnvägsbyggen och stationssamhällen,
bolagsväsende och bankaffärer. Det skall inte påstås, att allt skulle
ha förblivit sig likt, om inte sågverksindustrins expansion hade
kommit, men det var i alla fall den industrin som visade vägen,
det var den som gav besked om att Sverige hade möjlighet att följa
efter där England hade gått före. Man såg helt plötsligt, att det gick
an att vara med i storproduktionens och den internationella
storhandelns tävlingslopp.
Detta hade knappast någon sett under den tid av väntan och
tec-kenförbidan, som 1800-talets första hälft utgjorde. Därom är nu
för all del ingenting att säga. Lika lätt som det är att vara efterklok,
lika svårt är det att förutse vad framtiden bär i sitt sköte. Men det
har i alla fall sitt intresse att konstatera, att tanken på en
genomgripande förvandling av det svenska näringslivet var främmande för
Tegnérs och Geijers generation. Man hade sett England stiga upp
till ställningen som en industriell stormakt med en mäktigt växande
textilindustri och järnindustri, med handel på all världens länder,
med järnvägar och svällande storstäder. Men det syntes inte utan
vidare givet, att samma händelseförlopp skulle gå igen i andra
länder, och således inte heller, att vårt land i större omfattning skulle
dras med. Det föreföll för resten inte att vara någonting att stå efter.
Motsättningen mellan det nya företagareskiktets växande rikedom
28
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
