Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adertonhundratalet - G. W. Silverstolpe: Den stora brytningstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den stora brytningstiden
Nu över på andra sidan av den stora vattendelare, som gick tvärs
genom 1800-talet.
Den andra hälften av 1800-talet löste det problem, som den
första hälften brottades med utan att komma någon vart, alltså
folköverflödets problem. Inte bara genom industrialisering, visst inte.
Lösningen formades nämligen efter två linjer, industrialisering
och utvandring. Den första linjen betydde mest men utvandringen
en hel del.
Om vi först stannar inför utvandringen, må i förbigående
påpekas, att man före år 1850 hade än mindre anledning att räkna med
den möjligheten än med en omfattande industrialisering. Förenta
Staterna tog villigt emot folk från gamla Europa, men
tillströmningen började på allvar först när järnvägarna öppnade de väldiga
vidderna av jungfrulig jord i landets inre. Så skedde på 1850-talet,
och under loppet av 1860-talet kom den första stora vågen av
utvandrare från Sverige. Det gällde flera tiotusental om året, män
och kvinnor i livets bästa åldrar, en del av dem gifta, med
barnskaror omkring sig. Sedan fortsatte det i samma stil årtionde efter
årtionde, med påföljd att totalsumman för tiden 1850—1900 steg till
något över 1 miljon. Väl att märka kom de flesta från jordbruket,
lockade av den fria jorden i det underbara landet på andra sidan
Atlanten. Det är litet klent med redovisningen av utvandrarnas
yrken i hemlandet, men man kan våga påstå, att inemot hälften
av den fortsatta folkökningen på den egentliga landsbygden under
tiden 1850—1900 tog vägen till Förenta Staterna.
Men en annan del av folkökningen gick alltså åt annat håll,
och med denna iakttagelse är vi tillbaka vid industrialiseringens
linje. Det var inte litet som klarades upp genom den industriella
omdaningen, inledd av sågverksindustrin och fortsatt av en rad
andra industrier, genom järnvägarna, som till skillnad från Göta
kanal och andra vattenleder inte frös till under vintermånaderna,
genom den fullständiga näringsfriheten, färdig i en förordning av
år 1864, genom in- och utrikeshandelns snabba utveckling, genom
nya företagsformer, som gav utrymme för stordrift och
massproduktion, och sist men inte minst genom att jordbruket kom med
i en större arbetsfördelning och började låna från den nya
maskintekniken, i förstone visserligen långsamt och tvekande men i
tidens längd med tydlig framgång.
Det ena med det andra gjorde, att industrin jämte handeln och
transportväsendet under tiden 1850—1900 kom att dra till sig bortåt
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>