Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolvhundratalet - Nils Ahnlund : En svensk genombrottstid - Fornprägeln över vårt tidigare 1200-tal - De uppsvenska folkungarna och landsändarnas tävlan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nils Ahtilund
löpande stråkvägar åt skilda håll. Ett härad längre i söder,
Redvägs, har fått namn efter den stora »ridväg» nedåt kusten, som
1208 följdes av Sverker den yngres försmädligt slagna danska
hjälptrupper (»Sic contigit in Lenom»), Gestilren är nu ett
försvunnet ortnamn; enligt äldre uppgift låg valplatsen strax norr
om Lena, hän mot Dala. Det var här Sverker den yngre fann sin
bane 1210. Man vet, såsom ju också kan väntas, att kung Erik
var med vid Gestilren. Det fälttecken han kämpat under i slaget
förärade han ridderligt åt en fränka i Västergötland, lagman
Eskils maka, som sedan i sin tur bortskänkte det till Snorre
Sturlasson, den isländske hövdingen och historieskrivaren, vid
dennes besök hos lagmannen 1219. Det hör till bilden av detta
nordiska tidevarv, att Snorre vid tillfället föredrog ett ståtligt
kväde, som han diktat till sin högborna värdinnas ära.
De uppsvenska folkungarna och landsändarnas tävlan.
Enligt flera källskrifter föll emellertid konung Sverker vid
Gestilren i strid med »folkungarna», vilkas namn här skymtar första
gången. Därmed avses tydligt nog en uppsvensk partibildning eller
släktgruppering bland stormännen, 1200-talets »folkungarote»,
icke medlemmar av den först långt senare s. k. folkungaätten, som
genom Birger Jarls son Valdemar 1250 uppnådde kronan. Även
om det kan vara besvärligt nog, i strid med en så djupt rotad
historisk-litterär vana, är en nyare forskning med skäl angelägen
att framhäva skillnaden och fasthålla vid de »äkta» folkungarnas
ursprungliga särställning gent emot folkungarna på tronen,
»folkungaträdet» i Verner von Heidenstams mening. Sanningen att
säga har denna hävdvunna namngivning, som härskat i sekler, ett
ganska bräckligt stöd i den verkliga hävden.
Man ville veta mera om dessa inbördesfejder i århundradets grå
gryning, därför att de säkerligen ha ägt ett mycket nära samband
med allvarliga politiska motsatser landsändarna emellan. Ännu
var ju Sverige ett löst hopfogat rike. Det är mot en sådan bakgrund
av provinsernas sannolika tävlingskamp som vissa slagnamn också
i det följande tillvinna sig intresse och vänta på att bli ställda in i
sitt större historiska sammanhang. På detta sätt få vi då tillfälle att
höra mera om 1200-talets svenska land.
Under de växlande kungaätternas tid framträder en ort i riket,
Visingsö i Vättern, i högre grad än någon annan som kungasäte.
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
