Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolvhundratalet - Nils Ahnlund : En svensk genombrottstid - Tidevarvets nyskapelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En svensk genombrottstid
vår egen tid. Det växer upp en stormannaklass — ett livskraftigt frö
fanns redan — och den avgränsar sig i handgripligt fasta former.
En svensk frälsemannaklass stiger fram med garanterade adliga
företrädesrättigheter, grundade på åtagandet att göra tjänst till häst
(Alsnö stadga 1280), vilket måste göra gränserna för hela denna
gruppering i någon mån vida och obestämda. Kyrkan lösgör sig ur
det världsliga samhällets famn genom förbudet mot prästernas
giftermål och familjebildning i kraft av de förut helt hastigt
berörda Skänningebesluten 1248. Det var ett visserligen
svårgenom-förbart förbud till följd av den mänskliga naturen, men i rättsligt
hänseende av helt enkelt avgörande vikt. Samtidigt skapas i och
med tillkomsten av ordnade domkapitel förutsättningar för ett
betydelsefullt klerikalt mellanskikt, otvivelaktigt till fromma för
tidens kultursträvanden och bokliga konster. Sverige får slutligen ett
inhemskt bergsmannayrke, ett stort löfte för framtiden, och
egentligen nu för första gången en verklig borgerlig
stadsmannabefolk-ning, någorlunda jämnt fördelad över de mera tätbebodda delarna
av riket.
Allt detta utmärker landets stigande vad man kan kalla
europeisering. I stort sett faller den nya samhällsprocessen, vad själva
genombrottet beträffar, inom 1200-talets senare hälft. Dess flesta och
tydligaste yttringar samla sig, om man bortser från kyrkan, inom
tiden efter Magnus Ladulås kröning i Uppsala 1276.
Mången är kanske böjd att se det mest kännetecknande nya i
riddarväsendets inplantering. Praktiskt taget betydde detta steg, att
den existerande krigarklassen i landet, vars naturligaste
medelpunkt måste vara regenten, nu genom honom erhöll en fastare
utvärtes ram med verkningsfullt ceremoniel och särskilda
trohetsplikter för den utvalda kärna som bildades av ridderskapet.
Herretiteln, tidigare ingalunda okänd hos oss, om också tämligen ny,
kom så att bli liktydig med riddarens värdighet. Det kan ej visas,
att riddardubbning förekommit i Sverige före Magnus Ladulås tid.
Seden blev då vanlig efter utländskt mönster. Den gav väl också
uttryck åt en önskan att utjämna nedärvda inbördes motsatser bland
stormännen med tillhjälp av nya inhemska hederstitlar.
Ett visst samband med denna aristokratiens utgestaltning under
kungamaktens medverkan har en annan förändring, som genom
sina verkningar skulle gripa djupare i folkets liv. Med 1200-talets
mitt begynner i Sverige de stora kungliga slottsbyggenas och de
stora slottslänens tid. Detta innebar något helt annat än underhål-
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
