Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolvhundratalet - Margit Palmær: Mot våld och godtycke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mot våld och godtycke
Blodiga tronstrider och inbördeskrig hade rasat i riket, den gamla
asaläran hade definitivt besegrats av kristendomen, och de många
landskapen hade enats till ett rike under en konung samtidigt som
det gamla ättsamhället mer och mer skiktades till ett
ståndssamhälle. En mäktig stormansklass med uråldriga rötter i det förra
trampade ofta självsvåldigt nedärvd lag och rätt under fötterna.
Med sina väpnade ryttarflockar utsatte de allmogen för
våldgästning och allehanda plågor. Fria män fängslades utan laga dom,
den vapenlösa kyrkan utsattes för angrepp — ja, det hände till
och med att lagmanssöner rövade kvinnor ur klostrens skyddande
hägn. Mot denna laglöshet reagerade såväl kyrka och
konungamakt som bondemassorna, och ett behov växte fram att i skrift
fastställa vari lagen bestod samt att byrgga upp ett rättsskydd mot
våld och förtryck.
Det förra skedde med nedtecknandet av landskapslagarna, vilka
tidigare bevarats i muntlig tradition och föredragits av lagmannen
på tinget. Det senare genomfördes vid 1200-talets mitt av Birger
Jarl, då han instiftade de så kallade edsöreslagarna eller lagarna
om hemfrid, kvinnofrid, tingsfrid och kyrkofrid. Namnet edsöre är
sammansatt av ed och søri eller sværi, isländska söre, edgång. Då
landskapslagarna nedskrevs, i 1200-talets sista och 1300-talets första
del, infördes de i flertalet av dessa. Magnus Ladulås stadfäste dem
i Alsnö stadga 1280 samt i Skenningestadgan 1285, varvid
ytterligare edsöreslagar tillades. De infördes också i Magnus Erikssons
allmänna landslag och omfattar där icke mindre än 46 flockar.
Ännu i 1734 års lag omnämns edsöresbrottet, och först 1864
försvann begreppet ur svensk lagstiftning.
Edsöreslagarnas införande skildras i Erikskrönikan sålunda:
Tha gaff Birge jerl the lagh
ther sidhan haffua standit marghan dagh
at syster matte erffua mz broder
tridiwngh bade epter fader ok moder
Ok swa annan skylian man
tha skal hon arffua swa fast som han
Ther til gaff han hemfrid
huat jnnan er grind ok gardlid
warder man dräpin eller saar
tha er thz ogilt huat han faar
Then som utan komber til
vm husbondin misferma wil
115
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
