Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolvhundratalet - Margit Palmær: Mot våld och godtycke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Margit Palmaer
Varder t hen som hemit agher
entingia bloduger eller blaar
eller han fanger mera meen
t ha ryme ok ko me aldrig i gen
för än hawer bätrat thz han bröt
ok bidhi for honom som skadan löth.
Som synes talas i krönikan ej om tings- och kyrkofrid, ej heller
om kvinnofrid, endast om brott mot hemfriden eller hemgång.
Detta stämmer också med uppteckningarna i landskapslagarna,
där hemfriden alltid behandlas mest detaljerat, och därnäst
kvinnofriden. Tings- och kyrkofriden behandlas däremot kortfattat och
vanligen i samma flock (kapitel).
Vill man veta hur en nutida författare ser på denna historiska
tilldragelse kan man finna det i Thit Jensens »Valdemar Atterdag».
Skildringen hänför sig visserligen till Danmark och 1300-talet, men
innebörden torde ha varit densamma som i de övriga nordiska
länderna. De svenska fridslagarna hade ju för övrigt inspirerats av de
danska.
Sedan kung Valdemar i tingshuset vid Gjestedbro på Jylland
hållit räfst med bångstyriga adelsmän, indragit rövade gods till
kronan och lyst våldsmän mot kvinnor fredlösa förkunnar han
följande under tingsmenighetens jubel:
Vi agter at skaffe Landet Tingfred: det er fjorten Dage for og efter
Da-nehof, thi det er Folkets Ret aarligt at modes med deres Konge . . .
Kirke-fred, thi Guds Born have Ret til at dragé i Rolighed til og fra Guds hus for
dæres Sjæles Skyld. Kvindefred paa det, at Kvinder, som føde de nye
Slægter, skal færdes trygt, ihvor de have Ærende. Gaardfred paa det, at
en Månd, der har bygt op en Arne for sig og sine, skal vide sit Hjem under
Lovens Røgt.
Bryder nogen disse Landslove, da er det Ubodemaal. Ingen saadan
Overtrædelse kan bødes med Penge, ikkun med Legemsstraf,
Svøbebe-slag, Hængning eller Halshugning. Ingen, fra den højeste til den laveste,
ikke vore Frænder, ikke vor egne Born, staar over denne Lov.
I äldre tider utgjordes de folkliga domstolarna av tingen, vilka
ägde rum under bar himmel och där alla domkretsens fria bönder
hade rätt att deltaga. På landstinget samlades främst de ledande
från hela landskapet med lagmannen som rättens högste
företrädare. Häradstinget i Götalandskapen leddes av häradshövdingen
och det motsvarande hundarestinget i Svealanden av två domare.
Ledarna valdes av folket, men konungen fick också tidigt sitt ord
med i laget.
116
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
