Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolvhundratalet - Birgitta Ahlberg: Folkungabygd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gunnar Frödin foto
Då 1200-talets färdefolk tagit sig över Holaveden gick dess väg liksom vår ofta
nog till Alvasira, men den var mindre gen än vår; den sökte sig över Ålebäckens
utlopp i Vättern, där munkarna hade sin hamn och Sverkerätten sitt gravkapell.
båtlast av kalkstensblock, ämnad för klosterbygget. Medeltidens
vägfarare mötte kanske här lekbröder sysselsatta med båtar och
fiskedon, och ganska säkert stannade de och gjorde bön vid
Sverkerkapellet, sannolikt byggt på den plats där gamle kung Sverker
dräpts under sin julottefärd 1156. Därinne låg hans ätt i stenkistor
med plats för fyra i varje.
Det var stormiga seglatser, som ändat i denna hamn. Av ättens
fyra kungar var den unge Johan Sverkersson den ende som dött
sotdöd, och ättens sista människoöde var, om man får tro visan
om Vreta klosterrov, också en tragedi. Nu anses ju inte visan med
det patetiska omkvädet »Där ligga de hjältar slagna» för någon
pålitlig källa. Orimligt förefaller det i alla fall inte att Helena
Sverkersdotter, ung och föräldralös, fostrades i Vreta kloster, som
139
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
