Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fyris. Ett vattendrag och dess landskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Visserligen har Fyrisån inte längre någon betydelse som
transportmedel — att ån är segelbar upp till Islandsbron i Uppsala,
konstaterar man med förvåning, när man av en händelse ser en
pråm passera mudderverket i Nedre Föret — men stadens läge är
gynnsamt för de moderna kommunikationerna och detta har gjort
att Uppsala sedan sekelskiftet genomgått en rivande industriell
utveckling. Uppsala, som förr var en stad av studenter och hökare,
är i dag ett industrisamhälle med universitet.
Bortsett från Uppsala är Fyrisåns omgivningar ovanligt litet
industrialiserade — vilket givetvis sammanhänger med åns lugna
lopp, dess få och obetydliga fall och ringa vattenföring. Enda
undantagen av betydelse är gruv- och bruksbygden i norr med
Dannemora gruvor och Österby bruk, samt Vattholma bruk i
skogsbygden, där ån bildar ett fall strax innan dalgången vidgar
sig till slätt.
Det är ett bondelandskap Fyrisån rinner igenom, ett landskap där
den fasta bebyggelsen har existerat i årtusenden.
Vi känner sambandet med förfäderna, när vi nalkas gravfält och
lundar, och de namn på kyrkor, byar och gårdar, som utmärker vår
färd längs vägarna har bestått i mer än femton sekler. Vi låter dessa
namn berätta litet lor oss om de människor som då levde och
brukade de sega lerorna kring Fyrisån:
Utefter Fyrisåns lopp dominerar bebyggelser med namn på -by.
Dessa har kunnat bildas alltsedan folkvandringstiden och
betecknar ofta byar, som avskilts från äldre, som i regel legat högre upp i
terrängen. Förlederna beskriver den uppländska naturen. Själva
ån har givit namn åt Årby, granskog åt Gränby, ek- och
björkdungar åt Ekeby och Björkby, sten- och bergbackar åt Stenby,
Grytby (gryt = sten) och Bärby (den hette ursprungligen Bergby)
och hammar i Hammarby betyder också stenbunden bergbacke.
Man möter i de äldre namnen på -by aldrig några personnamn,
däremot någon gång inbvggarnamn, som i Forkarby,
Före-karlarnas by — de som bodde vid det forna Föret. Eller i Åbyggeby —
deras by, som bor vid ån.
För sig står Husby, troligen byn med de många visthusen, dit
hundarets invånare levererade sina naturaskatter och där kungens
uppbördsman bodde. Inte mindre än fem gamla husabyar ligger
i omedelbar anslutning till Fyrisåns vattensystem: Husby i Vendel,
Norundas bägge Husby och Vaksalas och Ulleråkers Husby.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
