Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - James Krenov: Fri. Översättning: Calla Anrick
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
inbjudande ut. Men det var ännu tidigt på dagen — hela dalen låg
badande i solsken. Och vem kunde veta — kanske fanns det något
ännu mera lockande lite längre bort.
Jim lät ryggsäcken glida till marken och satte sig vid stranden
intill den stig som ledde upp mot fäbodstugorna. Där var så vackert
och så fullt av frid att han knappast märkte hur tiden gled undan.
Kanske han rent av slumrat till ett tag, för plötsligt kände han hur
kylan kom och såg hur det bara var tallarnas allra högsta toppar
som glödde i solen.
Jim promenerade upp för stigen, öppnade den lilla trägrinden,
som var nästan helt vitblekt av solen, och steg upp på förstubron
till den närmaste stugan. Han kände på dörren, den var låst. Men
den mindre stugan strax bredvid stod öppen. Han gick in och såg
sig om. De två fönstren var så små, att det var nästan mörkt
därinne. Bjälkarna och de grovhyvlade bräderna i taket var
röksvärtade, men timret i väggarna hade fått en varmt guldbrun färg. I
hörnet nere vid dörren fanns en vid, öppen spis; nedanför den
hade golvtiljorna sjunkit in. Utom ett litet bord vid bortersta
fönstret, en stol med ojämna ben och två inbyggda sovbritsar fanns
det ingenting i rummet. Jim stod där i dunklet och försökte
föreställa sig hur det skulle te sig med eld på härden och en gryta som
puttrade . . . Ute i det fria hade himlen redan blivit kvällsgrå. Jim
lämnade dörren öppen efter sig och gick ner till bäcken för att
hämta ryggsäcken.
Skuggorna dansade över kojans timmerväggar. Elden på härden
sprakade hemtrevligt. På en träarm hängde en gryta; ångan
blandade sig med rökslingorna från elden. Ryggsäcken låg på golvet
och från ett par takkrokar dinglade Jims röck, skjorta och
strumpor. På ena britsen hade han rullat ut sin sovsäck och på bordet
hade han dukat fram bröd och lite annan föda.
För en natt skall den här kojan bli mitt hem, tänkte den unge
mannen. Så började hans vistelse på den övergivna fäboden vid
Skärvagsån.
Egentligen skulle han knappast själv kunna förklara varför han
kom att stanna där. Han hade alltid uppfattat sig själv som en
rastlös människa, dragande från plats till plats, ständigt på spaning
efter vad som kunde döljas bakom den skymda utsikten, bakom
kröken på vägen. Vad höll honom kvar här — var det kanske
glöden på härden som han låg vaken och blickade in i, lyssnande till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
