Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Reformförsöken och nationalförsamlingens inkallande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EEE SETS
6 DEN STORA FRANSKA REVOLUTIONEN.
Men det finnes ännu en sak, som förklarar hvarför
revolutionen blef fransk. Midt under det att enväldet i
Frankrike allt fullständigare bemäktigade sig ledningen af
samhällsmaskineriet, hade i detta land en andlig rörelse
vuxit fram, som högljudt förkunnade lärorna om likhet
inför lagen, om jämlikhet och broderskap. Hela det lidel
sefulla rop på kunskap, frihet och lycka för alla, som unde
namn af upplysningsfilosofien gick ut öfver Europa, had
dock sin egäntliga utgångspunkt i Frankrike. Ingenstäde
predikades dess läror med så mycken hängifvenhet och
snillrikhet som här. Ingenstädes trängde häller dessa läro
så igenom som här, där de förkunnades och troddes både
däruppe och därnere i samhället. Konsekvent utdragna
förde nog upplysningsfilosofiens ideer till underkännande af
hela det enväldiga konungadömet, men till en början tog dock
den nya rörelsen visst inte formen af ett angrepp på det
monarkiska styrelsesättet. Dessa upplysningsmän trodde
tvärtom till en tid, att just furstarna skulle blifva de bästa
befrämjarne af de nya lärorna. Man skulle vinna de
önskade reformerna genom att reformera regeringarna.
Det måste anses lättare att meddela den rätta insikten och
afsikten åt en bildad furste, som hade makten i sina händer,
än att upplysa massorna, så att de kunde duga att realisera
det "nya rike" man hoppades på.
Filosoferna sökte lära konungarne, att de genom att
taga den nya rörelsen i sin hand långt ifrån att förlora
något i makt tvärtom skulle vinna. Och så uppkom
denna underliga vänskap mellan den bittra samhällskri-
tiken och furstarne, som utmärker årtiondena före revolu-
tionen. I de europeiska staterna uppstod en statsform,
som man kallade den upplysta despotismen och hvars grund-
sats var: "allt för folket, intet genom folket". Konungar
och ministrar togo råd af de nya lärornas profeter i Frank-
rike och sökte följa deras förslag, så länge de föreslagna
reformerna ej hotade den egna makten. Hos oss i Sverge
företräddes denna riktning af Gustaf III, han som vid revo-
lutionen 1772 förklarade, att han "räknade det som sin
högsta ära att vara den förste medborgaren bland ett fritt
folk", han som genom 1789 års "förenings- och säker-
hetsakt’ införde den absolutistiska statsform, som fram-
tvang 1809 års statskupp.
(go) dra el)
= AA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
