Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Reformförsöken och nationalförsamlingens inkallande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
REFORMFÖRSÖKEN OCH NATIONALFÖRSAMLINGENS INKALLANDE. 7
Under Ludvig XV:s eländiga styrelse, då makten låg
i händerna på hans älskarinnor, då landets öden afgjordes
af markisinnan Pompadour eller grefvinnan du Barry, under
denna tid kunde man ej gärna invagga sig i den förhopp-
ningen, att hjälpen skulle komma från konungamakten.
Men annat blef det, då Ludvig XV efcerträddes af sin
sonson Ludvig XVI. Om honom visste man, att han
hade den uppriktigaste vilja att bereda sitt folks lycka,
och att han var besjälad af ett ärligt uppsåt att göra slut
på de missbruk, som gjort hans farfaders senare regeringsår
så afskydda. Namnet "den efterlängtade", hvarmed han
hälsades vid sin tronbestigning, visar, att man väntade
stora ting af honom.
Den uppgift som förelåg var emellertid ingalunda lätt.
Genomgripande reformer voro nödvändiga och oundvikliga.
Skulle konungamakten räddas, gälde det att taga ledningen
af den oroliga och stormande oppositionen, begagna den,
men samtidigt styra den; det gälde att befria folket, men
ändå hålla det kvar i lydnad; det gälde att besegra de
privilegierades motstånd, att bibehålla deras vänskap och
stöd, samtidigt med att man beröfvade dem deras undan-
tagsförmåner. Den unge konungen ägde nästan ingen af
de egenskaper, som kräfdes för att genomföra detta pro-
gram. Han hade alla de karaktärens dygder, som skulle
gjort honom till en afhållen privatman eller till en populär
monark, om han fått lefva under lugna förhållanden. Han
var ädel, välmenande och anspråkslös; men han måste ab-
solut misslyckas i hvarje företag, där det fordrades kraft
och rådighet. "Konungens svaghet och obeslutsamhet öfver-
skrida allt hvad man kan förmå tänka sig”, säger hans
egen broder om honom. Hans obekantskap med de all-
männa ärendena och folkets tillstånd gjorde det för honom
till en nödvändighet att låta leda sig af andra.
Det har rätt ofta händt, att dylika välmenande, men
svaga regenter kunnat medvärka till svåra och för landet
viktiga uppgifters lösande, om de nämligen kunnat finna
en duglig och förståndig minister, hvilken de troget gifvit
det stöd han för sin värksamhet behöft. Om Ludvig XVI
sålunda ej personligen var danad att lösa den uppgift vi
ofvan antydt, hade det kunnat hjälpas genom att anförtro
uppdraget åt en som förmådde lösa det. En sådan man
fanns, och den unge konungen kallade honom till sin hjälp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
