- Project Runeberg -  Den stora franska revolutionen /
40

(1890) [MARC] Author: Otto von Zweigbergk - Tema: France, Verdandis småskrifter
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 6. »Skräcken»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

40 DEN STORA FRANSKA REVOLUTIONEN:

tvifvelsutan en ärlig öfvertygelse om nödvändigheten af
detta steg. Hos andra värkade endast hatet, lusten att
mörda och röfva. Värktyg af båda slagen funnos 1 öfver-
föd. Resultatet blef en stor grymhet. Först jagade man
de misstänkte" och kastade dem i fängelse. Men man
kände sig ej trygg. Från den 2 till den 7 september 1792
draga improviserade folktribunal omkring till de olika
fängelserna: snabba och grymma domar fällas och vilda
skaror utföra ögonblickligen och med djurisk grymhet do-
marna. Under dessa s. k. septembermord ombragtes åtmin-
stone 1,368 människor, har man beräknat. För visso
voro många af dem alldeles oskyldiga.

Den 21 september sammanträdde det nyvalda national-
konventet. Redan samma dag beslöt det enhälligt
konungadömets afskaffande. "Alla dynastier hafva varit
glupska raser, som lefva af människokött", förklarade
biskop Grégoire i församlingen. En ny tideräkning in-
fördes med republikförklaringen som utgångspunkt. Där-
efter skred konventet till frågan om konungens behand-
ling. Efter en längre strid beslöts, att han skulle in-
kallas för att stå till rätta för sina regeringshandlingar.
Det tvistades då och det tvistas ännu om den stränga
lagligheten af denna åtgärd. I revolutionära tider tiga
lagarna. "Ludvig, den franska nationen anklagar er”,
yttrade presidenten, när konungen stod inför konventets
skrank. Och däri låg i själfva värket också anklagelsens
styrka. Ludvig XVI hade beredt nationen stora olyckor
trots sin goda afsikt att göra godt. Han föll för sina
föregångares brott och sin egen svaghet och oduglighet.
Natten emellan den 19 och 20 januari beslöt konventet
med 380 röster mot 310, att "Ludvig Capet") inom 24
timmar skulle gå till döden. På morgonen den 21
januari 1793 föll hans hufvud för bilan. Pa grundar
förräderi mot land och folk". I oktober samma år afrättades
drottningen. Båda buro sitt öde med en hjältemodig under-
gifvenhet, som i döden förskaffade dem en beundran, som
de aldrig förmådde ingifva förut i lifvet. |

Konungens afrättning har mer än något annat i den
franska revolutionens historia väckt afsky och fasa. Det
är ej historiens uppgift att försvara hvad som sker. Det

”) Capet hette den ätt Ludvig XVI tillhörde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 2 20:31:04 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/stfrarev/0040.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free