Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7(3 STOCKHOLMS HISTORIA.
köpman, måste söka nytt burskap. Under Torgils Knutssons tid utfärdades
förbud för medlemmar af det andliga ocli världsliga frälset att köpa egendom
i Stockholm, men det blef åtminstone ej undantagsfri regel; särskildt
förvärfvade sig andliga stiftelser stora fastigheter.
Stockholms borgare voro dels af inhemsk, dels af tysk härkomst. Af
gammalt var utländingen rättslös, men för att upphjälpa stadsväsendet, som
utvecklades just under utländskt inflytande, erhöllo tyskar tidigt rätt att slå
sig ned som köpmän i Stockholm ocli att där förvärfva borgarebref; om deras
rättigheter i svenska städer stadga t. ex. traktaterna med Lübeck 1250—51
och med Hamburg 1261. Tyskarna blefvo våra läromästare i fråga om
stadsväsende ocli handel, men under dessa Hansans välmaktsdagar voro de så
öfverlägsna i erfarenhet och insikter, att de ej blott blefvo en
anmärkningsvärd del af en stads invånare, utan ofta ett härskande flertal. Det svenska
borgerskapet var tidtals nära att trängas undan, och stadslagens bestämmelse,
att halfva antalet af borgmästare och rådmän skulle vara svenskar, andra
hälften tyskar, var säkerligen ett skydd för de förra. Men t. ex. år 1420 synes
blott en svensk lia suttit i Stockholms magistrat mot 20 tyskar, åtminstone
att döma efter namnen. Endast långsamt växte svenskarnes makt ocli
anspråk, tills stadslagens bestämmelser ändrades år 1471.1 Några
folkmängds-siffror, utvisande förhållandet mellan nationaliteterna, kunna emellertid ej
anföras, utan det må vara nog att fasthålla, att Stockholm var en lialftysk
stad under större delen af medeltiden.
Borgerskapet bestod af handlande och handtverkare. För att räknas
till någondera af dessa kategorier, måste man uppfylla vissa betingelser, ocli
hvad först handeln beträffar, så var det lagbestämdt, både hvem som fick
sälja ocli köpa, hvad som fick köpas, sättet för köpet ocli ofta äfven
varupriset. Den större handeln, så väl införsel som utförsel, sköttes af de
egentliga köpmännen, som voro borgare. Stockholms utrikeshandel gick
förnämligast på Danzig ocli Lübeck, och fraktfarten låg nästan uteslutande i tyskarnas
händer. Med utsända varor följde oftast en köpsven i tjänst hos afsändaren,
som vid framkomsten skulle ombesörja försäljningen och sedan återvända,
hälst med utländska varor i stället. Sådana tyska köpsvenner funnos i
mängd i Stockholm, där de bildade en egen förening med ålderman. De
gingo såsom främlingar under namnet gäster och liade att rätta sig efter
detaljerade lagbud, så att deras handel ej skulle göra intrång på de
handels-idkande borgarnes näring. De kommo på våren, men fingo enligt stadslagen
stanna blott till början af september. Utländska gäster fingo ej handla sins
emellan, och de måste både sälja och köpa i partier efter bestämda mått.
De fingo ej hafva eget hushåll, utan måste för kontrollens skull taga in lios
en borgare, hvarjämte handelsresor ut på landet voro dem strängeligen
förbjudna. Med tiden släppte man efter litet på dessa stadganden. Gäster
1 Se härom nedan sid. 83.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
